Pimpelfiskare mot cancer på Sandsjön
Idag har vi varit med på Pimpelfiskare mot cancer i Värmland på Sandsjön.
Sandsjön är en sjö där det tidigare har varit ett R.S.T som jag i stort sett hade förträngt då jag den gången hade 286 gram om jag inte minns fel. Den gången på mormuska under en glidpirk. Men denna gången gick vi ut på ett annat ställe och råken från förra gången var spårlöst borta! Det var ju bara en 15 år sedan.
Vi var 4 i bilen idag med Challe och Ronja var med som vanligt men idag var även lilla frugan med. Dock inte som fiskare utan mer som supporter. Hon hittade en trevlig soffa på beachen där hon kunde sitta och dricka upp allt mitt kaffe!
Ut vid starten och vänstersidan såg najs ut med ett sund som kom ifrån den övre delen av sjön och det såg riktigt trevligt ut där så starten fick bli där. Andersén var med och i närheten satte sig Kristian, Kalle Thomasson och Jensen så vi kunde ju inte vara helt fel ute. Ronja stannade närmare stranden så hon kunde jaga mor om så behövdes. Första hålen borrades och inget hände. Fortsatte närmare andra sidan med växelvis borrande jämtemot Andersén men det blev samma resultat.
Starbilden med Munnaca i focus.
Gick ut en sväng till Värmlandsklungan och kollade men det var bara 3 som fått var sin abborre så jag fortsatte utåt. Testade flera hål ute på djupet och hittade 6 meters djup men fiskmängden var samma. Det verkade ju som om Thomas Larsson lagt flera träningspass här och sedan försökt att fylla sjön med grus och sand men orken tröt och endast lekplatserna blev fyllda. För nu verkar sjön vara långt mer öde än Siksjön uppe i Sveg.
Fortsatte bort mot myren och gick in i klungan där det plockades någon enstaka fisk men absolut inga serier men storleken var skaplig på de fiskarna jag fick se. Plockade fram i stort sett allt i lådan och testade runt men ingenting fungerade. Liten pirk, Stor pirk, Tafs, Mormuska, Balans men samma resultat. Enda som blev oprövat var Vänerpirken men den känndes inte rätt. Då jag inte kännde ett enda napp och hade fått Ronja till mig på en 4-hjuling retandes att hon hade fått fisk så begav jag mig tillbaks.
Samma senario skedde vid startklungan med någon enstaka fisk som fick syna plastpåsar så jag gick tillbaks mot startplatsen. Väl där slog jag ett hål efter 2,5 timmar utan ett enda napp lite närmare centrum av sundfåran. Fick korsblänk och vid nedsläpp slet det till i spöt och jag trodde det var en granning. Men det var en 40-grammare som kom i full kareta och slök pirken. I rena shocktillståndet släppte jag ned och plockade 2 till i bara farten men sedan blev det tomt. Nästa hål och ytterligare en randig och jag tog ledningen över Ronja!
Sedan kajkade jag runt i området och Ronja kom med sina grejer då hon fastnat med kroken i bärselen. Lossade hennes krok och hon slog ett hål och lyfte upp sin 3:e fisk säkerligen på 32 gram! Sedan var det ingenting mer som hände och vi gick och vägde in- Jag hade mina 4 fiskar som vägde 130 gram och Ronjas 3 vägde 161 gram. Totalt krossad av min dotter!
Men att det hade varit trögt för de flesta insåg man ordentligt då det var fladderpåsar överallt och Dagens högsta vikt var på 1,3 kilo och sedan föll det raskt. så många som nollat har jag nog inte sett på nån tävling tidigare. Träffade på Saga Gustavsson efter 2,5 timmar och vi hade tävling om vem som kunde nolla längst men svaret vet vi inte för även hon fick 1 fisk i slutet.
Saga fick nöja sig med 1 fisk idag.
Dagens segerherre samlar in sitt pris.
Och apropå pris så var det ett dignande prisbord som fördelades och alla deltagare fick pris oavsett om de fått fisk eller ej. Men de största priserna lottades ut bland de startande och det var inga dåliga grejer utan Olle Eriksson kommer att bli livsfarlig i Nora-Touren då han kommer smyga fram ljudlöst med sin Shakespeare el-motor. Fru Munnaca skall få en väst från Wiggler hemskickad i korrekt storlek.
Men värstast av allt var väl en specialare Ambassadör nummer 65 i en serie av 200 och vem skulle ta hem det priset?
Jo ingen mindre än Charles Fasth!
Så nu har Challe ännu en rulle som han kan plocka spättor så det ryker vid höstens havsfiske-SM
Men i det stora hela så var det en trevlig tillställning ändå. Trots det mediokra fisket så var det idel glada miner över allt man såg och det är ju en seger i sig. För det handlar ju om en sak och det är att ha kul. Och i detta sammanhanget får man se till att det är för den goda saken genom pengainsamling för cancerforskningen som vi var där idag. För inte var det väl många som verkligen trodde att det skulle bli ösfiske idag?
En liten förhandsvarning om att tävlingarna som skulle gå av stapeln längre fram kommer att tidigareläggas till nästa helg uppe i höjd med sysslebäck då isläget börjar bli bekymmersamt. Och varför vänta med dessa tävlingar och de inte skall bli av alls för att det är ett datum längre fram? Och då det var en fri helg i Värmland så blir det tävlingar nästa helg.
Men när jag väl kommit hem så slår jag mig ner i soffan som vi karlar gör och bara softar och skriver ned vad som hänt. Men tack för de goda orden om vad jag skriver. För om det inte är någon som läser och uppskattar det så kan man lika gärna lägga ned. Men det är inte närstående för läsarkvoten är hög och så länge den är det så fortsätter jag.
Sköt om er så ses vi någon gång-
Kommentarer
Postat av: Ahlgren
Alltid lika trevligt att läsa dina betraktelser. Det hoppas jag att du inte tänker sluta med!
Svar:
Tomas Leijon
Postat av: Lennart Larsson
Nä det får vi verkligen hoppas att du inte slutar skriva, alltid lika trevligt att läsa och snabb att få ut kommentarerna brukar du också vara. Men det är klart att skulle det hända allt för ofta att du får stryk av Ronja så kanske du inte vill att det ska komma till allmän kännedom.
Svar:
Tomas Leijon
Postat av: Niklas Strengelsrud
Leser din blogg hver helg Tomas :)
Svar:
Tomas Leijon
Trackback
