Höstdagjämning och Mallis

Hösten kom fort men ändå helt planenligt. Höstdagjämningen är ju då löven blir gula som en vis människa sa. Efter väl förrättat värv med hela sommarsäsongen bakom sig fick vi för oss att precis som Mr Walker klä oss i vanliga kläder och ge oss ut bland vanligt folk. Detta med destination Medelhavspärlan Mallorca. För många förknippat med festande och skumdisco i Magaluf. Men vi bokade våran resa till Alcudia 1 timme norr om Palma och inte alls samma stress som på sydkusten.
 
Förhoppningen var ju att få tampas med någon saltvattenfisk om tillfälle bjöds och då fiska ifrån land någon stund emellanåt. Så det var bara att börja jaga licens för att få fiska där . För inte vill man fiska olagligt!! Det var lite bökande med att få reda på hur man fick tag på licenser men slutligen hittade man fram till hur man gjorde och licenserna löstes för alla utom Ronja då hon är under 14 år och fiskar fritt. Men för oss andra så blev det licens de närmaste 3 åren till en kostnad av 15 euro och 1 cent. Varför de skall krångla med den där centen vet jag inte.
 
Dagen innan avfärd var det fotboll på schemat med först Rådas 06:or i Vänersborg och sedan Trässbergs A-lag i Trollhättan. En kylig dag så understället plockades ned men dessvärre sattes den aldrig på och det skulle man få lida för!!! Tog en varm dusch men kännde redan att det nog hade blivit lite väl mycket kyla för kroppen men det löser sig så fort man kommer till värmen. Eller?
 
Resan ned gick fint trots att det tjocknade ordentligt i halsen och huvudet känndes blytungt men en GT på planet så blir det nog bättre. Men jag vet inte om det hjälpte något mer än de närmsta 5 minuterna och så mycket medicin ville jag inte ta. Väl framme i Palma var det lite joxigt att få fram grejerna då spötuben och Matidas väska fick gå som specialbagage men väl framme så kom de inte på samma band. Vet inte om de har olika kriterier i olika länder men slutligen fick vi tag på alla väskor och begav oss till Alcudia med transferbussen.
 
Men veckan som var så var man hängig och slöare än slöast och orken var inte riktigt med. Men en vecka som gick i solens tecken var ju inte dumt. Men när det blev som varmast var det inget kul att ha en förkylning i kroppen och man fick avvika från stranden då det bara snurrade i huvudet. Gick då omkring och kollade eventuella fiskeplatser och luskade med så många som möjligt om vart man kunde och fick fiska då min Spanska inte är särdeles bra. Men med god hjälp fick man reda på att fram till sista september fick man inte fiska på badstrand mellan 07:00 och 22:00. Så fiske från stranden var otänkbart då det var mörkt då.
 
Men en bite bort fanns det en pir som gick ut och man fick fiska från och tidvattnet ledde in havsvatten in i naturreservatet innanför Alcudia där det var väldigt gott om fisk som man kunde titta på från balkongen. Var ju som en Göta Kanal bakom innan det gick ut i reservatet som var helt fredat från fiske och det var ett skådespel med bra mycket fisk som kunde ses. Fisk i alla storlekar (kanske inte de allra största) sam omkring men vilka arter det var är svårt att säga.
 
Och efter ett par dagar så blev det ett tillfälle att gå iväg till piren så vi gick iväg en sväng för att spinnfiska lite. Och i kanalen ut stod det bra mycket fisk mellan 1 och 5 kilo men troligtvis var de planktonätare för ingen var intresserade av alla beten vi presenterade för dem. Och även utanför var det fisk som patrullerade utanför piren men inte heller de gjorde mer än någon vändning efter dragen utan att hugga. Lite frustrerande men ändå. Så länge det finns liv finns det hopp!
 
Nån dag senare gick jag och Albin dit igen och frestade fisken och jag hade i alla fall ett påslag på utsidan men kunde inte kroka. Men det var många fiskar att titta på och när vi gått in i kanalen igen kommer det en fisk så att det börja spritta med småfisk i mynningen och jag säger till Albin att kolla. Och vips dyker det upp ett monster som heter duga och jagar in i mynningen så att det sjuder om vattnet. Börjar då frenetiskt att kasta med en popper av det mindre slaget med de klena grejer jag hade med då men fisken visade sig inte. Bestämmde mig då för att om det blir något mer fiske skall jag inte använda de klena grejerna utan på med det grövsta jag hade med!
 
På fredagen var det dags för en utflykt med bil och vi skulle börja med Alcanada utanför Alcudia på ett rekommenderat område där det skulle finnas bl.a muränor och i bästa fall tonfisk och dorado. Området är på utsidan av en golfbana och en stig ledde oss längs med standen ut emot det öppna havet. Lite speciellt område och första gången det luktade hav. Flera båtar åkte utåt området och hoppet tändes. Pratade med en inföding som endast hade fått en stenfisk inne på stranden och han önskade oss lycka till med di grove. Landskapet var lite James Bondliknande och man väntade på att Scaramanga eller nån annan skulle hitta oss.
Albin ovan en udde som såg spännande ut.
 
Vi testade runt med allt vi hade med oss och jiggar, flugor och poppers avlöste varandra i vattnet. Klart vatten och fina klippor och fisk inom kastavstånd. Men det var svårt att få dem att bita. I efterhand skulle vi nog ha gått någon kilometer till för att fiska ändå mer på utsidan men värmen var ganska påtaglig och styrkan fanns inte riktigt där. För den jäkla förkylningen ville inte släppa. Men till slut fick Albin på en fisk och kunde dra in en tjurfisk. Kommer inte ihåg det Spanska namnet på den men den var som en snultra fast lite färg-grannare.
Albin med sin tjurfisk.
 
Efter detta avbröt vi för en sightseeingtur med bilen till Port de Soller på öns västra sida och det var ett fascinerande landskap och en hel del cyklister somm ville känna sig som om de varit med i giro de Italia som belamrade alla vägarna så man fick se upp för dem överallt. De betedde sig emellanåt lika illa som kanotisterna i Göta kanal vid tävling och bredde ut sig över hela vägen och räknade kallt med att alla bilister var deras materialare. Men en god glass fick det i alla fall bli i hamnen innan hemfärden till hotellet. Men väl tillbaks skulle vi göra ett sista försök i hamnen vid piren och nu med de grova grejerna.
De grova grejerna kom fram till slut.
 
På vägen ut var det många som kommenterade att man hade för grova grejer att fiska med men de visste ju inte vad jag och Albin sett dagarna innan. Och det var större bete som den fisken tog än vad jag använde. Men till vårat förtret var det ett par dykare som höll på i mynningen men det fick bli ett par kast ändå. De var ju bara på insidan av mynningen så man kunde ju testa på utsidan utan att riskera att få en av dem på kroken. Men det var ingen stor fisk som ville ge sig till känna men det är ju alltid spännande med möjligheten att få på en gris. Undra bara på vad det var för fisk som var inne och jagade tidigare. Allt gick ju så fort och att fisken vägde minst 15 kilo är inte överdrivet utan jag skulle snarare tro på det dubbla. Men då vi inte fått syn på den eller heller fått på den på kroken så kan vi ju inte artbestämma den. Fick många bud på vad det var i receptionen men det var inget som kunde bestämmas.
 
Men alltid kul att se hur fisk betedde sig och det var många fiskar som lätt kunde mäskas in med lite bröd i vattnet men att sedan få spinnfisken på plats är ju en helt annan sak. Men provar man inte får man ju inte reda på nåt heller. Och om ni skall dit och fiska så kan ni höra av er så skickar jag info om hur ni löser licens. Och ta med er utrustning som täcker ett bredare spektra än n brukar. För det kan vara fiske efter alla storlekar av fisk beroende på hur väder och vind beter sig. Annars kan man ju boka guidade resor ut men det var löjligt kostsamt så de vill nog inte ha ut folk på havet alls. För de priser de satt var outrageous!
Men i alla fall ett skönt semesterställe att fara till.
 
God mat och dricka förgyllde hela veckan och att få umgås med hela familjen var ju riktigt nice. Men nästa gång får man se till att hålla sig frisk för det är ingen höjdare att vara snörvlig i den värmen som det var. En killförkylning de lux är ju inte att leka med och sängen/soffan har varit min bästa kompis hela veckan hemma.Men det skall väl ge sig till slut för nu skall ju vintergrejerna plockas iordning inför den stundande pimpelsäsongen. Och nu får man väl se om man kan blomma lite i vinter då det har varit lite bristfälligt med framgångar det senaste trots 1 seger i Värmland på södra hyn. Men det är som vanligt bara att kämpa på och göra sitt bästa och man får väl se om man klarar av att klå Andersén i alla fall 1 gång i vinter.
 
Sköt om er så ses vi snart.

RSS 2.0