DM i tradmete Skaraborg 2020

Lång frånvaro från bloggpennan men nu startar jag lite lätt efter många påtryckningar särskilt från Gotland. Och då det bara skrivs en massa tråkigheter så kör jag på i vanlig anda. Sent om sider men ändå en liten rapport från Skaraborgs DM i tradmete. Dagen till ära skulle vi göra upp på yttre hamnen i Mariestad och det är ett ställe som kan vara som alla andra med supersurt fiske eller helt fantastiskt. Senast vi var där för ca 10 år sedan så var jag säker på att vinna int-tävlingen där med ca 10 kilo fisk men när nätet drogs upp var det bara 2 kilo kvar. Stora hål i keepnetet efter en kronisk pålandsvind hade kört mycket stora hål på flera ställen. Surt, från hero till zero på nolltid. Men idag var det trad som gällde. Anmälan och lottning gick till ungefär som vanligt men lottningen sköttes av vårat eminenta distrikt och vi kunde bege oss ut i sprängstenen. Man fick ta det lite vackert då det var många stenar som låg löst och lätt kunde vickas men tog man det försiktigt så gick det bra.
Sträckan sedd från min plats för dagen. Att vi kunde ha tävlingen här berodde på att det var kav lugnt annars hade vi flyttat tillbaks in i Tidan antingen i kanalen in eller vid potatislagret vilka även de kunde rendera i alla möjliga sorters fiske eller surhetsgrad. Men här ute brukade det ju gå en del mört och brax och med det vädret så kunde det även komma in lite abborre om vi hade tur. Men startskottet gick och jag startade som vanligt med mina kära maskar och hoppades på brax eller abborre. men efter en bra stund hade jag inte sett en enda som lyft upp spöet för att kroka fisk. Thörneling på min vänstra flank fick upp 2 mindre mörtar och nämnde även att han haft fler dragande i grejerna så man fick väl krypa till korset och sätta på smågrejer. Slängde i bottenmetet med mask på i hopp om att det gick finare fisk därute men den förblev helt orörd under tiden jag bytte krok från storlek 10 till 16 på 7:an vilket var det enda långspöt jag hade med. på med en singel pinkie men nappen uteblev här med. Testade runt bland pinkisen med röd, vit, lys och blå men ingenting hände. Så det var väl bara att testa på med olika kombinationer tills man hittar rätt. Och när jag sedan kom till kombinationen: blå pinkie, toftamask och ett litet majskorn kom första nappet. Och rent ut sagt så är det en sjujäkla kombination på en 16-krok!
Dagens kombination. En Toftamask flankerad av Svenska flaggan i form av ett gult majskorn och en blå pinkie Funkar fint på nationaldagen. Fisken flög upp till ytan men i varje fall lite vis av gammal sur erfarenhet så håvades denna 80-grams mört för att säkra sig att inte göra som Samuel Larsson lurade mig till att göra och nolla en tävling. Det har ju inte hänt i mete sedan SM i Storsjön! Men med denna fisken säkrad så kunde man fiska med lite lugn och harmoni och det kom fler fiskar på denna farliga kombination. Även en stridbar rackare där jag trodde jag fått på en liten sutare men det visade sig vara en skaplig mört. Och det där att byta plats tror jag inte så mycket på så jag satt som vanligt kvar på samma plats hela tävlingen. Men då det återstod 1 timme av tävlingen vände vinden (om man nu kan kalla det för vind?). Det var i alla fall så att flötet driftade vänster i stället för höger. Och i och med detta fick jag inte ett enda napp till Så spänningen var oliiiidlig vid invägningen vad mina 6 mörtar och 810 gram skulle räcka till. Men det räckte hela vägen och var dagens högsta vikt. Tyvärr var det ju många som gjorde en Samuel under dagen och hade inte ens ett litet napp.
För 3:e gången får vandringspriset stå i Tofta fram tills nästa år. Hoppas nu bara det släpper på allt elände i hela världen så att vi kan återgå till normalt leverne. Sköt om er så ses vi.

38:e Skinnarnappet. Eller?

Ännu en helg och efter ett tag på soffan var det dags att dra iväg för att komma till 38:e skinnarnappet. Plockade in i bilen och började åka 04:00 för att följa riksväg 26 norrut och sedan E 16 västerut tills man kom fram till tävlingen vid Malung. Och resan gick fint och i höjd med Storfors i Värmland började det ligga lite is kvar på sjöarna. Samtidigt reagerade jag på att vi började möta bilar med snö på taken. Knepigt värre då det var helt snöfritt. en allteftersom var det bara mer och mer snö på bilarnas tak och jag började ana oråd. När det sedan ringde i telefonen strax innan vi skulle svänga ned till tävlingen fick vi det dystra beskedet av att tävlingen var inställd. Vägarna var oplogade och bortåt 30 cm snö låg i vägen samt att den täckte eventuella vindvakar så att de inte syntes gjorde ju valet att ställa in till helt rätt. Men inte skall vi väl ha bilat i onödan. Nej det fanns handlingskraftiga Värmlänningar som ordnade till så att vi kunde köra en kula på Letten istället. Så det var bara att kajka vidare i bilen till norr om Sysslebäck i norra Värmland istället. En sjö man har hört talas om men aldrig fiskat på. Så 18 glada pimpelamatörer samlades för att bege sig ut på isvidderna och planen blev oförändrad att inte gå speciellt mycket då kroppen fortfarande var matt.
Samling ute på Lettens is. Att komma ut på denna sjön var som att komma till en annan planet med alla öar som delade av sjön på alla möjliga sätt. Och när vi gick iväg ut så satt det en Marsian och fiskade där redan innan vi kom dit så vi gick dit för att få en inblick i vad vi hade att vänta oss. Marsianen visade sig vara Alf Höglund som satt och plockade den ena microben efter den andra och nämnde att det är mestadels små loppor på sjön. Typiskt tänkte jag då jag plockat ur lopp-spöna för en gångs skull. Men det är bara att köra på. Så jag och Ronja tittade bortåt och traskade iväg till nästa samling av öar och vi körde en liten kurs i hur man kan bedöma sjöns undersida genom att titta på den närliggande naturen och det visade sig stämma ganska väl och kursens syfte gjorde sitt. Nu var det bara att hitta fisk också. Fick fisk först i 3:e hålet med en solitär abborre följt utav 30-40 tomhål. Vände då tillbaks och fiskade åt andra hållet då Ronja nämnde att det nappade hela tiden men ville inte sitta. Fick då några fiskar till men det blev aldrig någon fart. Så efter närmare 2 timmars letande gick jag med raska steg över till Alfs gamla hål då han lämnade dem strax efter att vi hade gått förbi och genast var det något större som nöp tag med släppte precis under iskanten. Sedan fiskade jag av de gamla hålen och fick fisk i stort sett i vartenda men det var alldeles för dålig fart på dem men kanske det var en sådan dag? Men jag trodde inte själv på att så var fallet och borrade vidare på oborrade områden för fisk fanns det men man måste komma på rätt sida bland stenarna för att få fart på dem. Hörde då en annan gäst på sjön som då hade 330 fiskar medans jag hade knappt 70. Och det nappade frenetiskt för honom bara 20 meter från våran startposition. Traskade vidare till gästen som åkt längst för dagen och visade sig vara Möller och valde motsatt sida av stenskravlet och det nappade lite bättre här. Fisk i stort sett i alla hål men ingen fart på dem. Så i slutet gick jag in närmare land där Rhenberg nyligen testat utan resultat och får ett hål där det nappar så som det ska i sjön och fick ett 60-tal innan kulan var slut. Men jag fiskade vidare i hålet för jag visste att jag inte skulle ha något med resultatet att göra och lade fisken i snön för att se hur mycket fisk det var i hålet för det verkade vara hejdlöst med fisk för man hann knappt släppa ned den ena abborren i konten innan nästa var krokad. Men det slutade vid 27 abborrar innan jag kunde gå upp till bilen.
27 loppor kvar i hålet efter avslutat fiske. Nu var det bara att gå upp till bilen för att se hur de fått som orkat med att jobba lite idag och det var många små abborrar som nappat idag så mina knappt 200 med 2,5 kilo räckte ju inte för att klå någon idag och det var sjörutinen som avgjorde med idel Värmlänningar i toppen. Även några klunsar hade kommit upp och själv brände jag 3 större fiskar totalt men det spelar ingen roll för det var en helt underbar dag på isen med glada vänner och inga allergier eller mygg eller knott eller annat oknytt syntes.
Dagens resultat av kulan. Nu får vi se vad som gäller inför nästa helg. Det pratas om att försöka genomföra Skinnarnappet nästa lördag och kanske Laxen har någon trevlig överaskning till oss inför söndagen. Då kan det bli en dubbelhelg innan påskpimpeln. Det spörs! Sköt nu om er alla så ses vi snart

Sommartid. Vad händer med fisken?

Allting har en ände utom korven för den har 2. Vintern har nu avslutats av många i södra delen av Sverige då isarna försvunnit i en mycket rask takt. Och det var nog snart en månad sedan det gick att beträda fruset vatten i närområdet och istiden var alltför kort. Men nu har vi till och med ställt om till sommartid med allt det innebär. Men vad händer då under ytan? Många upplever ju att desto längre isen ligger så blir ju fisket bara bättre och bättre. Abborrarna blir bara större och större med en bättre napp-frekvens. För oss sörlänningar kommer ju kulmen vid påsk som då blir en bonanza av huggvilliga bumlingar. Men beror det då på att det är Jämtland eller? Nej naturligtvis inte. Om isarna hade legat hemma så hade det varit precis lika bra även med korta spön. Men nu får man ta fram jigspöna i stället och börja leta efter vart de håller hus. Nu finns det inte längre några gamla borrhål att tillförlita sig på utan bara börja om från början. Skillnaden ligger då i sommartiden. För så fort vi ställer om till sommartid så slår abborrarnas mat-och-sov-klocka till med full styrka och det ringer för matdags. Grymt att se skillnaden dag för dag säger Jörgen Storm som i helgen var ute på storabborr-jakt. För att på lördagen endast gälla med 7 cm balansare och söndagen byttes ut mot först 9 cm och sedan 11 cm innan det blev något vettigt fiske säger ju en hel del.
En av Jörgens alla klunsar i helgen. Hör mig för lite runt omkring och Trumman nämner att han var väldigt glad över att det var just sommartid då han spelade in gäddfeber som blev en helg med fiske utöver det vanliga som går till historien. För tänk om det varit vintertid då, skulle det då ha nappat lika bra? Evert flikar även han in att han var ute på ett göspass samma natt som klockan slog över till sommartid och såg till och med på lodet att gösarna steg från 8 till 6 meters djup samtidigt. Man kan ju inte tro det som Trumman brukar säga.
Stefan och Evert taggade för en ny säsong. Även Jämtarna nämner om samma fenomen och Arvid Einarsson nämner om en sjö hemmavid där han får mörtar som snittar på 120 gram fram tills sommartiden men efter sommartidens inträdelse snittar de 2 hg Såklart att det fyller konten fort då säger Arvid med ett litet snett leende. Även gäddfiskarna raskar på för att få de allra grövsta fiskarna nu för det är ju inte bara för att det är som tyngst under leken utan nu med sommartiden så äter även de som om det voro sista dagen i vattnet. Sköt om er så ses vi

Venjan OS-pimpel 24/3-19

En kul men jobbig helg. Kände på fredagsnatten att det var lite snorigt men med en sådan helg som väntade så får man komma ihåg vad förre ägarinnan till huset vi bor i sade till oss att lite frisk luft och brännvin har ingen dött av så var det bara att köra på. Nu skulle jag ju inte dricka brännvin nu heller men frisk luft skulle det bli. Först en liten bilresa till Uppsala och studenternas där guldet skulle bringas hem till Villa Lidköping och det gick ju som en dans. Har även förståelse över varför Västerås inte är ett uppskattat lag mer än av de egna supportrarna då man fick se på parkettplats att de trodde allihop att de var Pelle Fosshaug och då menar jag inte till den bandy han kunde spela utan alla tjuvtricks och gnällande på domaren med skrik och hot så det var riktigt skönt att det blev en promenadseger för Villa och första guldet i hamn. Synd bara att det blev ett mål i fel kasse annars hade dagen varit komplett, Men ett guld är alltid ett guld.
Så nära men ändå. Villa vann med 8-4! Görgött. Efter matchen en liten tur till Mockfjärd för att övernatta innan vi begav oss till Venjan för att sälla oss till de andra ute på isen då vi samlades och parkerade på ön. Kännde ännu mer av förkylningen som numer hade gått över till feber och en röst sämre än Rod Stewart efter lördagskvällens hejande till Villa men det är smällar man får ta. Vi var ändå förhoppningsfulla och hade en plan att gå mot inloppet om det nu bara inte var för många som gick däråt men annars var det en längre marsch som väntade.
Laddade till tänderna efter Villas bragd. Utgången gick och det var hut vad många som gick mot inloppet och ingen vek av därifrån så det var bara att börja traska söderut. Och det var blandat före på isen med skoterspår som ömsom höll och ömsom brats så det var lite småjobbigt att traska iväg. Och förkylningen gjorde sig påminnd men det var bara att traska på efter bästa förmåga och det var lagom till start som man var framme vid ett alternativt område där jag fått fisk tidigare så vi började där. Även Albin hade fått känningar av förkylningen så det var ingen av oss som var vid god vigör för att råkämpa vilket behövs emellanåt. Området vi startade på visade sig vara fisktomt men jag ville inte ge upp på det utan fiskade mig västerut och efter ett 20-tal hål fick jag en hektosfisk bredvid en uppstickande sten och strax efter ytterligare en. Fler napp men hade tappat snappern så det var lönlöst att försöka kroka dem och när ny krok fanns på så var fisken borta. Och det var så fisket var i det området att fanns det fisk var det skaplig storlek på dem men de var inte riktigt i stöten. Efter någon timme beslöt vi oss för att gå bort till dem som satt i sundet för de hade suttit där hela tävlingen men vi slog naturligtvis ett par hål på vägen för man vet ju aldrig vart de kan stå. Men det var inte förrän vi sammanstrålade med de andra vid sundet som vi fick fisk och det nappade i stort sett i varenda hål men de var ack så små men någon bättre nöp kroken emellanåt. Efter ett tag bytte vi sida på sundet som var avruskat men det var inte ett dugg bättre och absolut inte större fiskar där. Hade egentligen velat gå ut och testa nästa balja men då orken inte fanns så var det bara att ge upp. Men nästa gång hoppas vi på att orken finns. Fiskade oss tillbaks med lite blandade stopp för att testa vart det fanns fisk och även åter till de hål som gav fisk tidigare men det blev endast en enda fisk på hela vägen mellan öarna.
Venjan är som andra reglerade sjöar med stenar och mindre öar som trycker upp isen då vatten-nivån sänks och det gäller att hitta vart fisken står. Vi gick ut på lite djupare vatten och jag satte på 55:an och en 12:a och redan vid nedsläpp nöp en bättre borre men det var hemskt vad ensam den var. Så det var bara att fortsätta hemåt och då fick jag se regerande mästaren och Thomas Larsson sitta vid en udde så gick jag för att kolla dem och det brukar ju vara ett gott omen att vara i närheten av Thomas oavsett om han får fisk eller inte och så även denna gången. Här var det lite finare fisk som nappade och jag fick 10 fiskar innan slutsignalen ljöd och dubblerade vikten i konten. Men 2,8 kilo skall man ju ha i ett skapligt hål och inte efter 5 timmar men det räckte ju för att klå Albin då det var våran sista dust för säsongen och det är ju alltid något! Vårat lag ihop med Daniel Malmgren fick ihop knappt 5 kilo och det hade ju inte räckt till prisplats om vi slagit ihop våra vikter. Men det var riktigt gott att se att det var Stefan Gren som vann då vi fiskade ihop på SM och ger mig en signal om att det är inte fiskandet som är problemet utan lokaliseringen av fisk. Fram med armbågarna!!! Men nästa gång.... Men nu har man legat nedbäddad hela vecka med en grov manflue och hoppas man kan få ihop det till nästa helg då det är dubbeltävling med 5-timmars fisken i Dalarna. För denna helgen gick åt h-ete. Sköt om er så ses vi

Runn, SM, NM, Bandy och Venjan

Ja nu har det trulsat ihop sig med en hel del händelser och tidsbrist ihop med att man får för långa sträckor att tillbringa i bilen mellan fiskeplatserna. Men man får väl börja sammanfattningen från början. Först ut var det slaget om Runn med en helhelg ena dagen med utgång Falun och andra dagen på Ösjön. Förhoppningarna ställs ju alltid upp då det gäller Runn men när det gäller Ösjön så skruvar man ner ganska drastiskt. Men det blev snarare tvärtom och nu börjar man få lite bild över de olika delarna av sjön. Man har ju varit deporterad till startdelen i och med att man kommer ut så sent och inte vill använda sig av gångtiden för att ta sig iväg och någon duracellkanin är jag heller inte så då får det oftast bli startdelen. Men denna gången ville det sig inte riktigt för mig i Falun och det var aldeles för trögt för mig och jag kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var som hämmade mig men jag fick till och med sitta med bloodworms för att det skulle bli någon form av fiske i hålen och det är inte normalt för det skall räcka med en slamsa från ett öga om det nu behövs någonting alls! Men med detta i åtanke och en önskan om att få fart under galoscherna på Ronja inför SM så var det inget att tveka på inför söndagen och då packa ihop grejerna i någorlunda tid och kolla på sjökortet och såg att de hade en ö med det finaste namnet i hela skärgården och skulle då få ett besök av mig och Ronja. Tomasö blir ju ganska svårslaget i framtiden. Men vi fick traska på och det räckte inte riktigt med utgångstiden då vi vart lite efter så vi fick traska några minuter till innan vi slog våra första hål. Men vanan trogen så var det öken och djupet stämde inte alls med vad jag trodde och det var mycket djupare och verkade fisktomt. Längs med vassen bortanför satt det en skara fiskare som jag helst inte ville störa men om det behövs så kan man ju gå dit och söka information. Men efter ett par hål fick jag slutligen fisk med 3 stycken i rask följd och hoppet tändes igen. Jag fiskade mig längs öns kant och letade djupskillnader som det inte var någon direkt ordning på och såhär i efterhand så var det nog mycket intressantare än jag tyckte just då. Men över lag var det allt för djupt fiske men när jag kom upp på en grundås kom det några lite finare fiskar och jag bet mig kvar i området som vanligt lite för länge. Ronja gick lite längre och testade innanför ön vid sidan av där de andra suttit tidigare men flyttat sig österut. Även där blev det någon lite bättre men då det började dra för mycket på timvisaren så fortsatte jag mig runt ön och där fick jag ett hål med småttingar som var ganska aggressiva och avlöste varandra med att nappa. Men säg det som varar för evigt (förutom ett ordentligt gäddbett) Blev ju i alla fall en hög med abborrar av det mindre slaget och Ronja började även hon få skapligt med fisk så vi fortsatte norrut igen. Nu började det ju hända saker och man kunde ju hoppas på att man fortfarande inte var helt avhängd vilket man egentligen borde förstått att man var men allteftersom så nappade det både mer och större abborrar på våra grejer och man önskade att det varit 6-timmars i stället så man fått fortsätta. Men det blev i alla fall ett fall framåt även här och man får se de små framgångarna så fort de visar sig om man skall fortsätta vara inbiten optimist. Men nu känner jag inte lika ilskna känslor längre över Ösjön utan hoppas på att få fiska där fler gånger. Blev ju inga pris för mig denna gången heller men nu börjar jag tro på mig själv mer. Hem i ett par dagar för att heja fram vårat Villa till SM-final och det gick ju hem med 3-0 mot Edsbyn så då var det bara att planera inför helgen efter SM hur man skulle göra. Beslutet blev att det fick bli att avstå från Älvdalsnappet till förmån för att heja fram Villa till Guld och sedan ta Venjan på söndagen då den är 5-timmars och kan nog rocka lika fett som Storhamra om man kommer rätt. Men först ett SM som skall avklaras i Luleå. Lidköping var ju lite vingklippt redan innan då 2 man backat och inte kunde deltaga vare sig individuellt eller heller lag då de inte var på plats. Så då toppade vi laget med 2 juniorer och ger järnet. Men det blir ju på söndagen så då vet vi ju mer om vad som gäller. Men först var det en resa på 120 mil som klarades av med mellanlandning hemma hos Matilda i Mellansel vilket var riktigt skönt. För då var det bara 4-5 timmar kvar till Luleå där vi bokade in oss på SM-hotellet. Men resan upp blev ändå lite jobbig då jag varit inne och rotat i en tand innan och såg mer ut som Lina i Lönneberga med halva ansiktet uppsvullet och värk som inte var av det trevliga slaget. Så det var bara att söka upp sjukhuset för att få penicillin och med lite tur fick man tag på en läkare som kunde skriva ut receptet. Lördag och individuella SM Lyxen att få med sin söta lilla fru på en sådan här resa är ju en ynnest och u derlättar ju även när tävlandet skall börja. För när starten gick så var redan jag och Ronja på väg in i startfållan. I stort sett utan plan men vi skulle ta oss så långt bort som utgångstiden gav oss möjlighet till och riktningen tog vi ut ifrån starten. Det största lämmeltåget gick på en upp-plogad bana åt vänstersidan av fjärden/älven medans vi gick över ett snöområde och kom upp på en annan plogad bana som gick mer åt det håll som vi önskade. Och när den tog slut var det en annan bana som gick till ett varv längre bort i högerviken och det skulle senare visa sig att det var veteranbilsrally på denna. Men det tänker jag inte skriva om här men trevligt var det med underhållning på lagom avstånd. Jag och Ronja kikade på klockan och med 4 minuter kvar gick vi över snövallen och de minst 20 metrarna som rekommenderades att gå ifrån de upp-plogade banorna för att inte sabotera för dem. Lagom mycket folk omkring utan att det blev smälltjockt och man kunde röra sig och en is som gick upp till det gula på nova-borret. Första hålet och det blev fisk direkt. Men det var ingen vidare drag i fisket men blev någon här och var. Men att det hade potential trodde jag på hela tiden och bet mig kvar i området med 55:an och 3-krok hela dagen. Bästa hålet med 37 fisk i men tyvärr så räckte det inte med 5,9 kilo då segraren hade 17 pannor men det hade nog varit som att fiska på en annan planet. Men om man fiskat med tafs kanske det hade hänt? Nej det tror jag inte för det var flera som fiskade tafs i området och de hade inte mer än mig så jag fick känna mig nöjd med min 44:e plats. Nästa gång kanske jag inte bara fiskar bra utan även går rätt! Hur svårt kan det va? Ronja å andra sidan klämde till med personbästa 3939 gram och vann yngre damjuniorerna i stor stil. Hon fiskade som en liten gud och kämpade hela tävlingen igenom och det var med stort nöje man kunde sitta och småkika på henne då hon plockade den ena efter den andra.
Nöjd Ronja med medaljen. Nu var det ju bara att ladda om inför söndagens fiske då jag, Ronja och Alvin Ahlgren skulle bilda lag. Och det var ju inte förrän vi pratade med Stig som vann på lördagen om vart man skulle gå som vi bestämde oss. Det enda vi hade bestämt oss för innan var att vi skulle fiska tillsammans och vi skulle gå tills utgångstiden var slut. Stig visade oss ett område där det brukar vara stora men lynniga abborrar och det är från 4 hekto som de brukar vara. Så det låter bra det och våran tanke var att de kommer bli livrädda först och sedan börja nappa när de flesta gått därifrån. Sedan skulle vi sitta där helt solo och plocka kluns medans alla andra gått in till kanten för att plocka loppor. Och mycket riktigt så var de livrädda och det var inte förrän jag plockade fram balansaren som det hände något. Ja inte mer än att det nappade och jag kunde byta till tafs och få upp fisk. Men den tanken att de skulle komma igång senare kunde i glömma. Det var lite för mycket folk som ändå stannade kvar mitt ute på fjärden så det blev aldrig någon skillnad. Men vi fick fisk allihop i laget och vi hade som mål att inte komma sist. För om vi i juniorlaget (25 år i snitt) slår ett enda lag så skall vi känna oss som segrare. Och döm om min förvåning då vi med 1,5 kilo klår hela 14 lag! Det var ju klart godkänt av oss. A-laget med chALLE, brALLE och AhLLE kom på en 12:e plats Så det var en skön känsla att fara hem de 120 milen med lite framgångar och en förhoppning om att få lyckas på ett SM (Lilja har ju gjort det!) Och man hoppas ju på varenda gång att man skall få ihop det där med att både fiska bra och gå åt rätt håll samtidigt. Kanske på Venjan på söndag? Men innan det skall vi heja fram Villa-Lidköping till SM-guld på lördagskvällen så ni får ursäkta om jag kanske är lite hes på söndagen. Kör nu försiktigt så ses vi på Venjan Förresten så glöm inte att följa vårat Svenska landslag i pimpelfiske på där även Ronja är med.

Pimpelsport cup på Kyrkviken i Arvika 3/3-19

Ännu en helg på fruset vatten. Och i och med att Kung Bore har fått en mansförkylning eller gått i pension så smälter isen i rapidfart. Tanken från början var ju att pimpla i Värmland på lördagen och vidare till Linghedsnappet som lockat länge tack vare den trevlige Lars Gullstrand. Men i och med att även Vasaloppet gick av stapeln samma dag och att det blev PSC på Kyrkviken tänkte vi om och jag och Ronja tog en ledig dag på lördagen då vi kännt oss lite småkrassliga. Men 05:00 satte vi oss i bilen och for iväg till Arvika ihop med Challe och de 3 timmarna upp gav oss en liten förvarning om hur vädret skulle vara. Hela resan tillbringades i regn och så skulle det fortsätta under i alla fall första halvan av tävlingen. Man insåg redan innan starten gick att det var inte optimala kläder att fiska i skidställ då de inte var impregnerade och redan innan start var man genomblöt. Men ut på isen och velade lite om vart man skulle gå och då jag inte kände igen sjön när jag kom ut så funderade man på de livlinor man ryckt i som inte gav någon bestämd uppfattning om vad man skulle fokusera på i fiskeväg. Men det fick bli Ronja som bestämde att vi gick åt samma håll som den onde anden förutspått och gick åt höger. Ronja stannade först och jag gick ytterligare en bite för att börja där det såg ut som en bäck som kom ut. Starten gick och det blev ganska snart fisk då en 50-grammare hängde på och ytterligare 2 fiskar innan det var dags för nästa hål som även där gav ett par fiskar. men i hål 3 var det inga som hängde med upp utan det blev första bomhålet i en rad av många. Fiskade mig bortåt Ronja som satt ihop med ett par herrar och alla verkade få fisk och nu hade Ronja fiskat ifrån mig ordentligt. Men det var inget vidare driv i mitt egna fiske och det var mycket att träffa rätt på fisken om de skulle behaga nappa. Med andra ord så var det för lite fisk i området. Men trög som man är så stannade man alldeles för länge men till slut gick jag ut till en mindre klunga och fick där lite fisk på 5-6 meters djup. Plockade fram tafsen med stor krok för det borde ju finnas lite bättre fisk och genast fick jag ett par matabborrar och tänkte att man knäckt koden för dagen men tyvärr var det de enda bättre jag fick denna dagen. Bättre gick det för Perra från Jössefiskarna som dominerade fullständigt med bumlingar och vägde in 16,6 kilo vilket var 6,8 kilo mer än 2:an Per "chefen" Nilsson som vägde in 9,9 kilo bara småfisk. Själv fick jag 171 fiskar till slut och klarade av Ronja som fick 111 fiskar. Men mina 3,7 kilo stod sig slätt och idag fiskade jag sämre än både Andersén och Möller. Bäste skaraborgare blev återigen Patrik Ceder som verkat formtoppa innan säsongen tar slut.
Dagens dominator på Kyrkviken. Men nu ligger man förkyld och hostar och får se till att friskna till fort så man kan gå och se på Villa på onsdag som börjar sin matchserie mot Edsbyn och det kan nog bli en trevlig tillställning med 2 välspelande lag. Bara nu domarna dömer konsekvent och inte är som bridgedomarna i Motalamatchen så skall det gå vägen.Forza Villa! Helgen som kommer släpper vi allt och åker till Falun/Borlänge för att deltaga på slaget om Runn. I alla fall på vattnen runt Falun har jag haft fördelen att ha skapligt fiske medans Ösjön bara har varit en trist besvikelse varenda gång jag varit där. Men någon gång skall man väl göra rätt där med. Får väl se om man rycker i någon livlina men förra gången det gjordes var det inte någon livlina utan ett drivankare av bly. Sedan stundar SM i Luleå och ny utrustning skall knytas på för det handlar ju om 2 helt skilda fisken. Falun grunt efter småfisk och Luleå troligtvis djupfiske efter finare fisk. Men vem vet kanske det blir tvärtom? Sköt nu om er och kör försiktigt för det finns många ute i trafiken som inte borde ha körkort.

Levi Svedberg Challange och Runnmästerskapet 23-24 feb 2019

Isarna i södra Sverige börjar nu bli under all kritik om de nu finns kvar över huvud taget. Tur då att Landet är avlångt i nord/sydlig riktning och det finns alternativ att åka till. Helgen som gick var nog det sista som blev av söder om Örebro om det inte kommer några dagar med kyla och det ser ju mörkt ut på Kameruns avbytarbänk... Men tur då att det finns andra ställen i landet som klarar av att arrangera tävlingar och en av dem är Leve Svedberg challange som är en minnestävling på Storsjön söder om Sandviken till minne av just Levi Svedberg som tidigare vunnit SM i pimpelfiske. Starten går på olika ställen om jag har fattat det hela rätt och denna gången var starten i södra änden vid en badplats. Vad gör man om man aldrig varit på sjön tidigare. Jo man kan göra så att man går ut och fiskar i blindo, man kan läsa på internet om fiskeplatser och tidigare segerplatser eller reportage om det finns sådana. Man kan även fiska som ett får och bara följa de andra i skocken eller man kan rycka en livlina. Så gjorde jag och jag ryckte i flera men den gode Bror E Olsson kom med det som föll mig på läppen mest och jag vet ju att det är en kille att lita på så jag sade till honom att jag skulle följa John med honom som John och sikta in mig på den ena startplatsen som låg längs med land på vänstersidan. Isen var förberedd med isbanor där det skulle köras fort på isen om någon vecka så det var strängeligen förbjudet att borra i dessa isbanor då det skulle köras i hastigheter på 300 km/h enligt Thomas Larsoon som var tävlingsledare. Och det var bra att ha dem som riktlinjer när man skulle gå ut så det fick bli att kolla via telefonen med Bror vart han gick då jag kom ordentligt försenad ut på isen. Även han var försenad men det var ingen jag såg på isen som kunde liknas med honom så jag bara traskade på så skulle han ropa när jag kom fram. Men när jag kom fram till den tilltänkta startplatsen såg jag inte honom men jag såg en ordentlig klunga bakom ön som senare skulle visa sig ha varit en riktig vinnarplats. Men jag själv valde att inte springa in i klungan utan satte mig på udden där endast Pelle Ernsth (ÅsaNisse) satt och jag borrade ett hål utanför honom ca 40 meter. Det satt ett gäng till vänster om honom men det var ingen högre permitet på fiskarna de fick och Pelle såg ut att plocka mest. Så jag körde ner en Kinne 55:a eller "Klompen" som Thomas säger och en 12:ans krok och jag hann bara ställa in djupet innan det satt en knakare. Ned igen och en till. efter 3:e fisken hann jag göra ett lockryck innan 4:an kom och följdes raskt av nummer 5. Vilken start med närmare kilot i första hålet i stort sett utan lockryck! Tankarna for om hur tung skryllan skulle bli men jag blev snart nedtagen på jorden igen men man hade fått upp korpgluggarna på att detta verkligen var en sjö som kunde leverera och det skulle tydligen finnas nors i sjön med. Så det var betryggande att man hade ett par balansare och en Vänerpirk laddade om det nu skulle bli fiske efter just norsabborre. Men tyvärr så kom aldrig gurkdoften fram men det kan det nog bli nästa gång! Fiskade runt i samma område hela dagen och varierade mellan allt jag hade förutom myska och tafs då det skall väl inte behövas till dessa fiskar! Men i efterhand så var det vinstgivande att plocka dem på tafsen för många. Visst var de lite motsträviga emellanåt men så fort man retat upp dem så svalde de hela pirken med hull och hår. Och att jag inte flyttade mig berodde på att det kom en hel del folk från alla håll och testade runt så det verkade inte vara bättre någon annan stans förutom bortanför ön där jag skulle ha startat dit det var några som vände tillbaks. Men ett sönderfiskat område där det redan har suttit ett gäng med storfräsare har jag inget att hämta. För balansen fungerade inte alls idag och allt jag fick plockades på 3-krok. Men efter 2, 5 timme dog det ut helt för mig och jag suktade då på ett stenskravel som låg ett par hundra meter tillbaks och jag gick dit först när det var en halvtimme kvar och fick de sista 5 fiskarna där som var av den bättre storleken och knakade gott i spöt. Synd bara att det var en hel del fisk som inte ville bita ordentligt och tappades på vägen upp och det var även fisk som blev käxade så fisk fanns det runtomkring men de ville inte riktigt idag. Men för att vara första gången på denna sjön och plocka ihop 5,3 kilo och en 16:e plats i detta startfältet är ju godkänt och jag skall komma tillbaks till denna tävlingen igen. Hoppas bara den inte krockar med någon annan stortävling på hemmaplan. Segrade gjorde Stange-mannen med 10,8 kilo Följd av Thomas Jansson från Norrtälje på 10,7 kilo. Sedan droppade det direkt till 7,7 kilo. Och denna gången var det seniorerna som dominerade och hade de 23 högsta vikterna och det är ju ganska unikt i sig. För det brukar vara några veteraner eller damer som slår sig in i toppen. Men det blev ju ännu en placering mellan 11 och 20 då det gäller PSC för det är ju en tävling som gäckar mig och jag har tappat räkningen på hur många top 20 placeringar jag har på dem men aldrig fått poäng. Men nästa gång, hur svårt kan det va?
Pristagarna på Levi Svedberg Challange 2019 Björn Borg med dagens största fisk på 44 cm. Söndagen och det blev nya insatser på Runn. Och för att summera lördagens fiske enligt någon på hemmaplan att jag fiskade ju i alla fall inte lika dåligt som Andersén och Möller! Men med gott mod och en ny livlina om vart man skulle gå i form av Erik Södergårds som tipsade om en grynna som var inom räckhåll på kortare tid och förutsättningarna var ju optimala för att alla skulle kunna gå lätt om man hade broddar på. Blankis överallt och på vissa ställen även lite snö. Och det området jag skulle till så var det inte så långt till platsen där Gullstarnd dominerade någon annan gång här. Men jag skickade iväg Ronja i riktning till dit vi skulle och jag fick försöka gå ikapp när jag packat färdigt. Hade bestämt mig för att innan start skulle jag plocka av mig thermobrallorna då det skulle bli varmt över dagen men glömde av det då det tog för lång tid att packa ihop. Så när jag gått ut till öarna funderade jag på att hänga av mig brallorna där men valde att strunta i det. Och i efterhand var det nog tur det då det blåste ganska friskt när man kom ut på sjön och det blev en skaplig windchill under dagen. Väl framme såg jag att Ronja hade varit förståndig och gått in i lä bakom ön och Bosse satt mitt i vinden på utsidan av ön. Till vänster satt Kristoffer från Nora helt solo och på det tilltänkt grundet var det en hel hög. Men vi valde att starta i lä och även denna gången så gick starten innan jag hann fram så det var bara att köra igång direkt. Men det var oroväckande liten aktivitet och innan man kommit till udden hade jag endast fått en enda borre innan Thomas och Fors kom runt hörnet. Och det brukar ju vara bra att fiska på samma plats för mig som Thomas men inte samma dag! Men bägge Nora fiskarna plockade fisk hel utan att skämmas mitt framför ögonen på mig så jag slog ett hål bredvid och drog även jag ett 30-tal i rask följd. Men sen hade de centrerat upp fiskarna och lät oss inte få några mer . För om jag hade borrat närmare dem hade jag blivit diskad men det hjälpte inte alls. Så jag gick ut i vinden men det hade tömts på folk och de hade gått vidare så det kan ju bara vittna om att det inte hade varit lika bra som det brukar. Men det satt en klunga till höger och en man solo till vänster som verkade få själv mer än de andra tillsammans så jag vek av till vänster. Och där blev jag resten av tävlingen men det var prickfiske och eftersom det var kullerstensgrund så kunde det räcka med att borra på fel sida om en sten mellan succé eller fiasko. Men det blev i alla fall 276 fiskar och 6610 gram och återigen en 16:e plats och jag fick ju säga igen att jag fiskade ju ialla fall inte lika dåligt som Andersén och Möller! Bäst från Distriktet var Patrik Ceder som blev 5:a med 8,3 kilo. Och även detta var en kul tävling som jag gärna återkommer till.
Pristagarna på Runnmästerskapet 2019 Men segervikterna på 11 pannor var det bara att se i stjärnorna efter men nästa gång så. Hade siktet inställt på 10 kilo per dag men nådde bara halvvägs men nästa gång så. Hur svårt kan det va? Hoppas nu bara det blir lite minusgrader snart så att isarna kan hålla utan att man behöver ladda en hel vecka med bilåkande för att komma iväg. Men det finns ju andra som hyrar bilar i Frölunda för att åka iväg som de muppar de är för att sabotera SM i rävjakt. De hittar då ett par skyltar om att det skall vara en fisketävling och beslutar sig för att börja flytta skyltar. Det kan inte finnas många celler kvar i de människorna och de borde få lära sig att veta hut! De har nog aldrig tagit ansvar för något och det är sådana människor som ser till att miljöpartiet är på dekis och inte behandlar de saker de bör göra. MEN NU FÅR NI TA HAND OM ER OCH SE TILL ATT ISMASKINEN KOMMER IGÅNG IGEN. DET ÄR JU BARA FEBRUARI ! Sköt om er så ses vi!

Örebroserie på Varnumsviken och Dalarnas DM på Kättbosjön 16-17/2-19

Ännu en helg och tyvärr så blir det mer rokader än önskat då någon har skrämt bort Kung Bore. Skulle ju upp och hämta hem Ronja som spenderat sportlovet där det fortfarande finns vinter så man fick hålla korpgluggarna öppna hela vägen för det blev ändringar ända in i det sista. För man hade planerat att åka till Varnumsviken (Vänern) med reserv Västra Silen vid Årjäng på lördagen och valet och kvalet på söndagen med Dalarnas sista DM på Kättbosjön med tillhörande sovmorgon eller 5-timmars på sjön Viken väster om Karlsborg. Fördel Viken då man vet mer om den sjön men Kättbo lockade ju den med så man var i valet och kvalet hur man skulle göra. Men lördagen blev det Varnumsviken ihop med de Örebroare som inte var SM-klara ännu och det var nytt utgångsställe för mig men till min fördel då vi var närmare till vart jag skulle fiska. Och förhoppningarna är alltid höga då man kommer till Vänern. För om nors-abborren är inne kan det bli ett sjujäkla fiske. Men om den inte är det så är Vänern en sorglig historia allt som oftast. Men med ljumna vårvindar så hoppades man att fisken skulle visa vårkänslor så det blev vid inloppet bredvid avruskningen som skulle bli mitt startfält ihop med min kära Vänerpirk 70 mm och 8:ans 3-krok. Starten gick och det var ingen aktivitet på fisken och det var väldigt långt emellan de få fiskar som kom upp. Men det var skaplig storlek på dem men det gick inte att få igång dem över huvud taget. Och det spelade ingen roll vilken metod man använde och Vänerpirken hängde väl med förutom när det gällde Tuula Pesonen som var den som fiskade bäst av alla i området. Såg en ordentligt annorlunda teknik med snabbare spöbyten än vad programledarna i melodifestivalen någonsin mäktat med. Men själv blev det endast 5 abborrar som vägde ca 0,5 kilo som avslutades med en rekorderlig gädda på 5-7 kilo som slutligen knäckte panglänken och stack tillbaks till djupet nypiercad och fin. Plockade då upp grejerna och traskade iväg längs råken bort emot dem som satt längst ut i viken och slog ett hål. Men nu hade även jag krupit till korset och gått på de små grejerna och plockade 13 fisk i första hålet. Men vilken ynkedom till storlek. Jag fiskade runt land de tidigare borrade hålen och fick 113 fiskar till med någon bumling på 15 gram. Men det blev ändå inte mer än 975 gram på 118 fiskar och 5 vägde halvkilot!!! Ja som tur var så räckte det inte upp till prisplats men det var ju värt ett försök. Nu har jag varit där 2 gånger och det har inte varit i närheten av bra så nästa gång kanske? Imponerande att se dem som fiskat loppor hela dagen. T.ex Per Häll som plockade upp 435 fiskar och vägde in 2,6 kilo. Imponerande. Men efter tävlingen var det bara att åka upp till Dalarna. Och på vägen fick man beskedet att tävlingen på Viken var inställd då det var 9 hemska plusgrader och blåste friskt så gick det hårt åt isen. Bra beslut och det skall alltid vara säkerheten först. Även om man verkligen vill ut så skall man göra det med förstånd. Fördelen är ju att fisken blir ännu större till nästa gång! Och nu skulle vi ju få en sovmorgon till söndagen även om det inte var på hemmaplan. Men resan dit och vidare på morgonen till Kättbosjön gick ju fint. Och Kättbosjön har jag ju varit på en gång förut och det var hemska förhållanden med stöp på isen då med och jag gick vänster så det var uteslutet att göra igen. Men jag vet ju inget om sjö och har inga sjökort eller något annat att gå efter så jag ryckte en livlina och ringde en god vän för att få lite info om vart man skulle gå på den högra delen. Fick 3 fina alternativ och kom sent ut på isen som vanligt. Men då såg man åt det hetaste alternativet var det 25 man på väg till. Till plats 2 var det 20 man på väg till och den sista platsen skulle vi bli själva på. Så valet var lätt. Startviken mot udden skulle bli "vårat" område. Jag och Ronja började 20 meter utanför en udde med vass som såg stekhet ut. Men ingenting och Ronja skulle bege sig inåt i viken och jag ut på sjön där det var gamla angelhål som släppte ned ljus. Och det händer ju ofta att fisken samlas där det finns ljusnedsläpp så det lockade ordentligt. Satt med en 50 mm Pilopirk och en 12:ans krok då jag inte visste om djupet men det var lagom pirk att fiska med och i andra hålet utanför skoterspåret blev det tvärstopp men tyvärr släppte abborren en halvmeter upp. Plockade sedan upp 3 abborrar ur hålet så det var nog ingen gädda i alla fall. Fortsätter mot angelhålen och får någon enstaka men i angelhålet var det en mindre serie. Fortsatte utåt till nästa men det blev färre fiskar då det blev djupare. Gick tillbaks emot den bortre udden där en äldre herre satt och plockade fisk emellanåt och fick lite fisk där med men de var lite för små för att få fart på så jag gick in i sista viken för att testa av det grunda. För om fisken börjat få vårkänslor så kunde de ha gått in i viken. Och det blev grundare ända in till ett angelhål för att sedan bli 20 cm djupare innanför. Fick där ett par fiskar som hade dubbla storleken emot dem därute men det var alltför få så jag fiskade mig utåt igen. Då kom tävlingens klart sämsta del med endast något napp under 1,5 timme då jag sökte runt omkring området men först när jag kommit tillbaks till där vi började fick jag fisk igen. Talade med herren som varit in emot starten och fått ett par finare men att det dog ut ganska snabbt så jag gick ned på 25 mm Kinnepirk och det började nappa lite och nu var det lite bättre storlek på dem och kunde nog räknas som matabborre. Men så fort man rev en så var det helkört i hålet. Men det blev inte fart på dem då heller så jag fick gå tillbaks till de mindre och då nappade det lite bättre men då kom den hemska slutsignalen och jag kunde väga in 3,2 kilo på 90 fisk och var utanför prisplats men det var ett fall framåt och det börjar bli en liten inblick i hur sjön fungerar och det skall nog gå att få ordning på fisket på denna sjön med. Nästa gång kanske. Hur svårt kan det va? Bäst för dagen var rutinerade Lars Gullstrand som fick ihop 8,8 kilo och i seniorklassen var det samma 1:A och 2:a som på Mållingen under lördagen men i omvänd ordning med Stefan Gren som segrare och Jesper Dyberg som 2:a båda med lite över 8 kilo Så det var nog många som inte var nöjda med sin prestation och för att få godkänt skulle man klarat av att få i alla fall 5 kilo i denna fiskrika sjö. Och det finns ju potential här och vinnarstället är sällan samma som tidigare. Och det känndes stabilt att de sållade fisken på sin tävling för att kontrollera fisk så att ingen väger in mört eller gammal fisk. Helgen som kommer kan man se i stjärnorna efter isar på hemmaplan så det bli att åka till Levi Svedberg Challange på Storsjön söder om Sandviken vilken skall kunna generera feta påsar och det skall bli kul att se vad den sjön kan generera. Tips emottages gladeligen då jag aldrig fiskat i detta område av Sverige tidigare. Men det kanske finns någon livlina där med man kan rycka i. Skicka gärna tips på PM. På söndagen blir det 5-timmars på Runn på utsidan av Ösjön vilket även det blir en ny upplevelse men där kan man nog få tips så att man kan sitta kvar på startlinjen och bara fundera över vilket tips som passar mig bäst. Men de tas även gladeligen emot de med. Så jag hoppas att det blir många som kommer dit så att vi får träffas. Sköt nu om er och ta hand om varandra och kör försiktigt.

R.S.T pimpel och Örebroserien på Alsen

Årets upplaga av R.S.T i pimpel har nu avgjorts på Östersjön i Nykroppa, Värmland. Denna tävlingen har sina egna regler och är en tävling i tävlingen. Örebro, Värmland och Skaraborg av arrangerar var 3:e år en tävling i sitt distrikt där man utser ett lag bestående av 8 man där det skall vara minst 1 dam eller 1 junior. Vikten räknas samman och distriktet med högst vikt vinner en hedersam seger. Ingen vanlighet att Skaraborg klår någon av de andra distrikten men under har ju skett förut. Vid utgången så hade man valet att antingen gå direkt ned på isen från parkeringen eller också gå längs med vägen till en busshållplats där man fick gå ner. Detta för att deltagarna lätt skulle kunna sprida sig och inte sitta i knäet på varandra. Det var ju en del snö på isen och regnade gjorde det hela dagen och på sina ställen var det skare som ibland bar och ibland inte. Så lätt-gått var det inte. Men då det var skapligt före på sina ställen på isen så var det många som drog iväg ändå och jag såg att en av mina tilltänkta startplatser var helt ledig och ganska nära så det fick bli till inloppet där jag placerade mig bra för 3 år sedan och lyckades kvala in till SM då det även var DM den dagen då Skaraborg saknade isar. Visade lagkamraterna som inte brukar fiska där vad som brukar gälla i start-delen då jag allt för ofta hamnar där. Och redan på vägen till inloppet kännde jag att det skulle inte få bli allt för många utsvävningar på isen för jag heter ju inte Stange och har dopat mig med 380 träningstimmar innan säsongen! Att traska i sörjan var ju inte lätt men det är ju ingen längre sträcka dit så jag klarade hela vägen. Och jag var helt själv förutom en olycklig själ som hade startplatsen bortanför avruskningen. Fy vad synd det blir om honom då jag kommer fläska upp varenda fisk i hela strömfåran innan han hinner reagera! Starten gick men det var inte särdeles mycket som hände vare sig för mig eller någon annan heller vad jag såg så jag fiskade mig längs med hela avruskningen och tyckte några gånger att han på andra sidan missade lite fisk. Så jag tänkte att hålen hans får vara tills jag fiskat mig dit så går jag och helt sonika plockar upp fiskarna då hålen fått gotta till sig. Och det tog en bra stund att fiska sig dit då jag var tvungen att testa alla avvikelser som fanns med snömängder eller färg på vattnet. Ganska skumt att se att isen var i stort sett randig av en rand med klarvatten och sedan en rand av humusvatten och om igen. Samma var det under isen! Har aldrig sett något liknande. Men jag kunde slutligen konstatera att i humusvattnet var det fisktomt och i klarvattnet var det öken. Jag kom bort till gammelhålen som var i ett område med skare som bara nästan bar och det känndes redan i låren trots att man knappt förflyttat sig. Men i gammelhålen var det som en blandning av klarvattnet och hummusvattnet och både fisktomt och öken. så jag började fiska mig utåt i hopp om att hitta norsabborren. Men en liten signal i fickan och Albin talade om att han fått ett par 3-hektos och en på knappa kilot och Ronja satt bara och plockade så sa jag hejsvejs jag kommer. Surt då att man valt att gå åt fel håll och inte använda sig av livlinan att gå på vägen. Nu var ju tävlingen igång så då får man inte gå upp på vägen!!!! Så det var bara att börja traska i slasket och det varierade hela tiden så man kunde inte ställa in sig på att det skulle vara si eller så med underlaget och emellanåt gick det i racerfart och emellanåt var det tvärstopp. I slasket tryckte slasket upp i byxorna och stannade vid snöstoppet och till slut blev fotleden som inbakad i en basketboll och tung att lyfta. Ingen mening att skaka ur den för det byggde på direkt och efter 3 steg var det fullt igen. Så det var bara att vänta tills man kom till någon torrare del av sjön så ramlade basketbollen av sig självt. Och det blev ganska varmt att traska i detta och det var ju skönt det med då det var ganska kyligt då det regnade i stort sett oavbrutet. Men till slut blev det lite väl varmt och det var skönt att komma fram och äntligen se någon få fisk. Jesper Dyberg sitter och drar för fulla muggar (visade sig sen att det var hans bästa hål för dagen). Så jag gick 10-15 meter till och slog ett håll men det var lite svårt att fiska då man blivit lite överhettad. 3 hål och inte ett napp här heller. Ser ju att även Ronja sitter och plockar några meter framför mig men jag känner ingenting innan 4:e hålet där det nyper i 3 stycken. Men då jag får reda på att det varit fler som fått på stora eller bränt dem så tar jag fram balansen. Nappar i stort sett i varenda hål men det är bara några stycken som krokas och ser då att de ofta nyper på bakkroken och den har en röd styrfena. Tar då fram tafsen och börjar fiska men det blir bara någon emellanåt fram tills jag petar på en röd maggot. Efter detta får jag i alla fall några små serier med fisk och Albin börjar bli nervös att jag skall fiska förbi honom. Och då det gått troll i fisket för honom nu så stack han vidare till småbåtshamnen och får även där ett par bättre. Jag, Ronja och Jesper gjorde honom sällskap men de verkar ha varit de enda. Så jag fiskade mig tillbaks till området där jag fick fisk och fick mer fart på dem nu. Och det var bara gammelhålsfiske och om-fiske som gällde och det var fiske ända till slutet. Tyvärr inga bonusar men i alla fall var det minst 2,6 kilo. Glömde väga in 5 fiskar med men det hade inte hjälpt mig in i laget. Men invägningen visade sig att det var fler Skaraborgare som fiskat bra idag och jag tror att de 3 högsta vikterna kom från distriktet då Benny Svensson skrällde med dagens högsta vikt 5,9 kilo. Albin blev 2:a med 5,3 och Heikki Vuotolainen vann veteran med 5 kilo. Skrällen var ett faktum och Skaraborg vann R.S.T Söndagen på Alsen med Örebroarna. Efter övernattning hos våran egen Daslmas styrdes kosan till Askersund på vägen hem för att deltaga på Örebroarnas serietävling. Alsen har ju många ansikten och nu skulle jag gå till hamnen för att träna på småttingar. Idag blåste det ju en hel del men det regnade inte i alla fall men jag tänkte att det kunde vara skönt att i alla fall sitta i lä. Och trots att alla pekat ut Stange som mobboffer och att jag skulle vara ett plåster på honom så valde jag att låta honom vara ifred för jag vill ju bara ha lite kul fiske. Och det blev fisk i första hålet men bara 13 stycken och det följdes av ett bomhål!!! Då skulle varningsklockorna riga men i nästa hål blev det ett 50-tal. Storleken var lite väl liten men man kanske hittar lite bättre storlek tänkte jag men sen blev det bomhål igen. Såg en klunga utanför hamnen men de ger sig nog iväg snart. Så jag fortsatte träta inne i hamnen och då jag bestämt mig för att gå ut till klungan när chefen går förbi även han med samma tanke. Då börjar det nappa lite bättre och jag drar 100 i det hålet. I och med detta hålet så höjdes ju förhoppningarna men det var inget som ifriades och jag slutade på 264 abborrar som vägde 4,1 kilo som inte ens var hälften av dagens segrare som hette BENNY SVENNSON!! Dagens dubbel med våran hjälte från R.S.T under lördagen som segrade med 8,9 kilo. Det var endast 4 veteraner som vägde in mer och Per Häll hade tyngsta påse med 11 kilo. Och de som suttit utanför hamnen hade fått fina fiskar och det hade varit helt rätt att lämna då jag skulle ha gjort det för de fick de mesta sista halvan av tävlingen. Men nu får man kika lite på vad som händer i veckan för det går just nu väldigt hårt åt våra isar och på Lördagen skall Degerforsarna ha tävling i Kristinehamn på Vänern men finns det is då? Det är bara att avvakta och se och ta det försiktigt om ni ger er ut på isarna.

Västsvenska 4 på Dannike och Lilla SM på Alvasjön 2-3/2-19

Då har man gottat sig åt att det gick bra med kvalificeringen inför nästa års pimpel-SM såväl i lag som individuellt. Och det har väl aldrig varit mer framgångar för Lidköping än just i år då de flesta som har startat även har kvalat in till SM. Även 3 lag från Lidköping 2 senior och 1 juniorlag lyckades med bedriften att kvala in så att det blir fiske i dagarna 2 i Arvikatrakten 2019. Men man får inte bli alltför layed back och tro att man är något för då kommer käringa karma och drabbar en med full kraft. Men nu var det ju bara till Västsvenska pimpelserien som man skulle åka till och Dannike har man ju varit på tidigare och vet hur fisket är. Om man går utanför sommarstugan så kan man träffa på matfisk och få lite halvkilosborrar och i övrigt är det fiske efter fisk mellan 10 och 50 gram. Gäller ju bara att hitta där de nappar med bäst frekvens. Ja precis så som Ankarberg fiskar just nu! Han har väl vunnit samtliga starter han gjort i år och verkar helt omutbar och gjort rätt vägval varje gång. Själv är man ju lite trögare i vanlig god ordning och begriper inte vad som gäller för dagen. För det har väl inte varit en enda gång som det har stämt ännu med bilden man har av sjön och hur det egentligen beter sig just nu. Ta t.ex Månsarudssjön som brukar vara ett riktigt surhål men i år har den varit en glad färgklick på fiskekartan. Och det är bara en i raden av sjöar som inte beter sig som vanligt och de usla sjöarna är grymma och värstingsjöarna har rotenonbehandlats. Så det kanske är dags att använda Lersjön i Filipstad eller Milsjön i Malung igen så kommer det nog vägas in 2-siffrigt i kilon för samtliga deltagare där. Men Dannike på lördagen startade jag och Ronja utanför badet och Anderdsén startade rätt över viken vid en udde. Fick fisk i första, andra och 2;e hålet så man måste ju vara någorlunda rätt. Fiskade mig inåt och utåt i riktning mot inloppet som var målet för dagen och det kom någon fisk emellanåt och jag och Ronja turades om att ta ledningen över varandra. Andersén som även han plockade fisk direkt fortsatte bortåt från inloppet och vi fick hela viken för oss själva där vi harvade av den noggrant för om man får fisk där brukar det gå snabbt- Men det blev aldrig någon riktig huggsexa i viken så jag for bort emot Mickes udde och visst blev det någon fisk där med men de flesta bommades i krokningen och det var något som var galet och jag trodde att det var en sån där surdag där de inte ville nappa ordentlig så när klockan började klämta mot slutedags så drog jag mig emot badet igen och fortsatte åt andra hållet från där jag startade och där var det fisk som nappade omgående och det hände återigen att jag startade 10 meter ifrån fisken och går raka vägen ifrån dem. Var lite orolig för resultatet då jag ännu inte plockat några poäng i serien och riskerar att åka ur A-serien och snart är det oundvikligt då det endast återstår 1 tävling som jag kan åka på. Och mycket riktigt så räckte mina 93 abborrar endast till 1,6 kilo och en jumboplats. Klarade med nöd och näppe att hålla Ronja bakom mig med hennes 89 abborrar och styva kilot. Andersén klev fram och blev dagens skräll då han klådde alla utom Inge Svensson som båda hade över 5 kilo i sjön vilket räknas som en bra segervikt där. Men i och med detta har Micke säkrat sin plats i serien och kommer säkerligen tykas för det. Söndagen Lilla SM Alvasjön; Lilla SM på Alvasjön på Hökensås är en traditionsrik tävling arrangerad av Tärnan som många gladeligen åker till för att tävla. Sjön kan bjuda på kanonfiske efter såväl microber som matfisk och kluns, eller vara lika öken som ovan nämnda Lersjön och Milsjön. Och man kan aldrig veta vilket humör sjön är på eller följa några riktlinjer. Denna gången hade det kommit ruskiga mängder snö. Säkert över 10 cm det senaste dygnet och Tärnanfiskarna fick skotta sig trötta redan innan start för att vi skulle kunna parkera.
Tävlingsledare Rotsén går igenom reglerna inför dagens drabbning. Ut på isen var det ingen som ville gå egentligen men då Askolin tog täten följde alla efter. Och då var ju frågan vart man skulle gå och att det var många som skulle stanna i starten var det ju inget att undra över men vart skulle de gå? Tog en genomgång med Ahlgren om hur bottenstrukturen såg ut och i efterhand kan man med lätthet säga att jag inte har en aning om hur botten ser ut där då djupet är heeeeelt annorlunda än vad jag minndes. Så Daniel, glöm ALLT jag sade!
Utgång på Alvasjön i snömassorna som gick till ljumskarna (på en dvärg? Började utanför vassen men nada ville nappa. Såg endast någon enstaka plocka fisk och undrade om jag var på fel del av sjön,fiskade fel eller använde fel teknik. Och alla vet ju hur det kan vara ibland och denna gången hade jag inte ett pet på grejerna första timmen. Såg även de som körde med myska och fick någon enstaka, samma gäller tafs. Men då Skaramaffian lämnat vänsterflanken med endast Emil Ek kvar så kunde han plocka upp en fin borre och ta en stark ledning över mig. Men jag bestämde mig för att plocka fram balansen och testa över deras gammelhål. Sagt och gjort så plockades balansaren fram och jag gick in emot vassen och släppte ned balansen till botten och lyfte upp och började locka. Funderade lite på om det var skrap i iskanten jag kännde eller om det var napp så jag rensade hålet lite bättre och fick ett lyft men missade krokningen. Knack i botten och och och det nöp till men även här misslyckades krokningen. Sedan var det dött ett par hål tills nästa lyft kom men denna gången lyckades krokningen. Upp med en 150-grammare som verkade vara helt solitär. Men inga mer fiskar sedan så vi gick ytterligare en liten bit och jag testade min lilla Vänerpirk (5 cm) och släppte ned och gjorde ett lockryck och då satt det något tungt på kroken men tyvärr var det en 2-kilos gädda som slukade pirken. Men jag fiskade vidare och mötte Börjesson som hade fått lite fisk på ett område men då han brännt en trolig gädda så dog fisket och han lämnade. SÅ jag pallrade mig dit då jag hoppades på att det var en grov abborrekluns han rivit men det var ingen som ville ha min krok förutom ett par småabborrar som svalde kroken. Gick återigen in till Skarahålen vid vassen och fick 2 till på balansen men sedan var det öken igen och jag vandrade bort åt höger. Bestämde mig för att fiska av det stället där jag brukar fiska men nu skall jag endast gå med balansen för det lilla jag har kan ju aldrig räcka någonstans och det behövs ju lite vikt och jag får ju inget på vertikalen förutom de 5 jag fått tidigare och nu var det bara en halvtimme kvar. Så jag traskade in på min "hemmaplan" och djupen som jag hade memorerat stämde inte över huvud taget och det tog en bra stund innan jag hittade rätt djup. Men väl där så knyckte det till och en 3-4 hektos fick bli den sista fisken för mig. Och mina 9 fiskar vägde ändå 1060 gram och jag kom in på en 5:e plats för dagen och segrade gjorde Claes Thörneling som krossade oss andra med sina 2,4 kilo följd (bokstavligen) av dagens skräll Benny Svensson . Nu väntar nästa helg med R.S.T på Östersjön i Nykroppa (Värmland) på lördagen så Västsvenska serien får klara sig utan oss och vad det blir på söndagen vet jag inte i dagsläget men i Skaraborg är det myska-DM även nu på Östersjön men denna gången är det en del av Skärva-Lången. Samling på parkeringen vid trädgårdssjön. De som vill ha beten dit får höra av sig i tid och det finns även lite leemade jokers om någon önskar det. Sköt nu om er och kör försiktigt så ses vi snart.
Man blir stark i kroppen av att pimpla!

Västsvenska på Jogen och DM 3 Skaraborg

Ännu en helg och 2 pimpeltävlingar till ända. Lördagen var det Västsvenska pimpelserien på sjön Jogen och det var lite ovant att fara dit då de flesta man brukar åka tillsammans med var iväg i Bulgarien på myska-VM. Men jag och Ronja drog iväg och lyckades med konststycket att vara framme före arrangörerna. Det händer ju emellanåt. Men väl framme var det redan bestämt vart vi skulle gå och det var ju utloppet i söderändan som var längst bort från starten och Ronja hade ju gått dit tidigare fast då i snöstorm så vi visste ju att det var möjligt. Och fisket där kan ju vara bra emellanåt och nu skulle vi gå all-in på detta. Skickade iväg Ronja medans jag själv plockade ned mina grejer för att sedan gå ifatt henne. Sagt och gjort men vi hann inte ända fram utan landade i utkant av grundet där det satt ett gäng när startskottet gick så jag slog ett hål bara för att testa. Men det var inte ett napp och de övriga fick fiskar i storleken som jag själv inte uppskattar då de var i fingerstorlek. Så vi fortsatte bortåt och i nästa hål hade Ronja kommit ikapp och vi sa då att vi traskar vidare direkt då det kom en skugga längs med land som visade sig vara Roy som hade siktet inställt på samma område. Roy stannade på östra sidan och vi tog då västra sidan. Men isen hade nog dragit med sig vass åt lite olika håll så vart vasskanten egentligen gick var ju svårt att sia om. Ofta fastnade kroken i vass och det var bara att flytta sig tills man hade det fiskbart. Och till slut fick jag även fisk men det blev bara enstaka fiskar och varje gång jag kollade in Roy så halade han upp ytterligare en fisk. Gick sedan om hålen och då nappade det igen men ingenting runt omkring. Testade runt längre bort men det var ingen fisk alls där. Men isen var fantastiskt tjock och definitivt säsongens tjockaste än så länge då det var 46 varv på isborren för att komma igenom. Men det visade sig att isen blåst sönder tidigare och blåst under den fasta isen. För i vissa hål var det fullt med isflak som fyllde hålen eller issörja som täppte igen hålen. Men efter nån timme så drog Roy vidare och vi gick över och testade hans område. Konstigt att han gick därifrån när det nappade så bra! Men det visade sig senare att han endast fått 13 borrar där och jag hade oturen att se varenda. Men när vi kom dit och testade gammelhålen så fick vi fisk i stort sett i varenda av dem, även om man fiskade om dem. Men det var ingen fart på dem och till slut borrade vi nya hål. Då dog det helt och Ronja blev lite kall. Så vi traskade tillbaks i en kvarrtt innan vi hittade ett gäng som satt och plockade loppor påå djupet och där fick man fisk i vartende men det var ju ingen mening att engagera sig hårt på dem när man redan var rökt. Så vi avslutade i området och det blev bedrövliga 56 fiskar och 1,6 kilo och en plats i bottenträsket. Men de som satt i klungan hade inte särskilt mycket fisk och vägde in ca 4 kilo och det förvånade mig att de inte hade mer. Bäst för dagen var Inge Svensson som är riktigt grym på denna sjö med. Men det var bara att åka hem och försöka ladda om inför DM 3 på söndagen. DM 3 Skaraborg på Skärvalången. Söndagen började med att vi försov oss och fick stressa till sjön och vi insåg att det inte skulle bli en höjdardag på isen. Snålblåst och snöfall sänkte de sista förhoppningarna som eventuellt kunde ha funnits på denna sjö som aldrig har spelat samma melodi som mig men denna gången var jag besluten om att även här byta ställe då det aldrig har lyckats. Men denna gången var det fler som skulle traska iväg för det var enda stället men kunde få en någorlunda dräglig dag då vinden ven med småflingor rakt i ansiktet på vägen över. Men det är ju alltid en balansgång hur mycket man skall lär ut till barnen och hur mycket man skall "tvinga" dem till att lära sig läsa sjöar och man får alltid nya inputs och frågeställningar som utvecklar en själv minst lika mycket. Väl framma frågade jag Kronvall hur topografin var i denna delen och jag tackade med att fortsätta en bit bort mot land då han trodde sig ha träffat en grundtopp och då lpter jag honom vara i fred. För det är ju inte alltid säkert att fisken står just där man har tänkt sig. Ronja började halvvägs mellan mig och Kronvall och jag satt då strax utanför vassen. Men det var bara Kronvall som fick fisk och även de andra inom synfältet satt orörliga. Fiskade då in till vassen ordentligt och på branten nöp det i direkt och gungade i spöt med lite sköna knyckningar. Men besvikelsen var stor då det var en liten slinka som tagit pirken. Fiskade runt längs med vassen och ut igen mot grundet men kännde inte den minsta stöt i grejerna. Och nu hade Ronja fått 2 fiskar och missat någon. Kronvall fortsatte med att få någon loppa emellanåt och inte förrän jag satte på tafs fisk jag fisk. Och när Ronja brännt 2 stora på sin tafs gick även jag till det området och redan vid nedsläpp gungade det till rejält. Fightade mjukt och fick upp fisken de 10 metranrna och blev återigen besviken då det även denna gången var en gäddusling. Kämpade på i området men det var bara att inse att jag inte kan vinna här så då halva tävlingen gått och jag hade bara 10 fingerfiskar så gick jag in i viken där jag tänkt att starta och träffade då på Bernt Olsson som fått bra med fisk i rätt storlek så han hade nog bortåt 3 kilo redan. Även Tibrojunioren Benny Svensson satt i viken och nu var det fara på färde om även han satt där. Så jag gick tillbaks till 3-krok och började pimpla igen och här i viken var det bättre med fisk. Små men ändå. Man kanske kan rädda någon placering så det var bara att traggla på. Fiskade mig bortåt motsatt sida av Bernt för att inte störa honom även om han säkerligen redan har avgjort tävlingen med sin fina påse. Testade av att fiska intill land vid ett nedfallet träd där jag fick ganska raskt ett par loppor men de finare fiskarna lös med sin frånvaro om nu inte Bernt redan tagit alla. Men förutom trädets fiskar så verkade det inte finnas några runtomkring så jag gick tillbaks in i viken där jag nu visste att det kom in en bäck från en närliggande minisjö som rann ut i vassen och testade intill en brygga. Där var det inget fjupt så att fiska på 1 meters djup i denna sjön var en ynnest och absolut inte vanligt då man brukar fiska på 8 meter eller djupare. Men därinne hade ju inte Bernt varit så det fanns en lite finare fisk även till mig. Men det räckte bara till 33 fiskar och jag kunde väga in drygt 500 gram som nästa räckte till prisplats. Men hur det gick i totalen vet jag inte riktigt än då alla vikter inte var sammanräknade än men det verkar som att Lidköpings B-lag knyckte den andra lagplatsen med då Albin knep hem vandringspriset och var stommen i laget idag igen. Jag och Pierre hade 1 kilo ihop och Albin hade 1,2 kilo efter segrande Anders Rotsén på 1,3 kilo. Men det blev en tight historia. Och hur det gått individuellt får vi reda på så snart det är sammanräknat i resultatlistorna Klart är i alla fall Albin, Daniel Ahlgren och Daniel Blom som skall få åka till Värmland nästa år. Resten kommer senare. Men sköt nu om er så ses vi på någon is. Och om ni har missat så är det Jokernappet nu på lördag på stora Rengen och det kan vara ett fröjdigt fiske där. Men om ni skall komma dit så får ni se till att ta hand om varandra och köra försiktigt så ses vi,

Skattkärr och Månsarudssjön DM 2 Skaraborg 20190119-20

Ännu en helg i pimpelfiskares tecken. eftersom kölden uteblev som var lovad på södra sidan av Vänern så blev det återigen rokader. Och att det är variationer märktes ordentligt redan i lördags på väg upp mot Skattkärrsviken öster om Karlstad som skulle bli min arena på lördagen. Hemma i Lisch var det 6 miusgrader för att sjunka till 2 minus i Mariestad och stannade där ända fram till Nybble där det helt plötsligt blev 8 klämkäcka grader för att efter Kristinehamn bli 10 och framme i Skattkärr stanna på 14 friska och glatt sprittande vintergrader och vindstilla och molnfritt. Och inte en mygga i sikte. Men helt plötsligt kom det en i form av Möller som nästlat sig dit och det fick bli första dusten mot honom för året. Planen var att denna gången gå rakt över och det var även hans plan så vi slog följe över isen och vi informerade om hur det eventuellt såg ut och vart fisken skulle stå men det var inte riktigt allt som stämde med mina förutfattade meningar och även djupbilden jag hade uppmålad för mig stämde speciellt bra. Men när vi kom över isen blev jag glad då Stefan Simon stod där och då vet man att det finns chans till riktig fisk då man inte är på "döskalleområde". Starten gick och jag började medvetet på insidan av de andra men det verkade inte som om någon började dra något och då Möller fiskade på andra sidan av klungan så kunde jag inte ha uppsikt över honom. Men jag fiskade mig in mot vassen med stora luckor och plötsligt fick jag ett par fiskar och fortsatte inåt. Ända tills jag var helt inne vid vassen men det var ingen fisk som behagade nappa så jag gick ut till området där jag fick fisk och fick bra med napp men fel sort var det mesta som nappade där då det blev 13 abborrar och säkerligen 40 mörtar. Men efter denna avreagering så drev jag vidare ut mot klungan och släppte ned pirken. Nappade direkt och spöt var troligtvis skada då toppen small av. Men jag fick 2 till innan jag bytte spö och drog på min kära Vänerpirk. Och då det är en Vänervik så borde den passa! Släpper ned och gör 1 lockryck så nyper första fisken på min krok i storlek 8 följt utav 2 till innan det slutade och jag fick byta hål. Såg då Möller som satt med halva Värmland surrande runt sig och insåg att han hade lekstuga så jag fiskade mig däråt med någon fisk här och vart och såg att han fiskade som vanligt och varierade mellan pirk och tafs och plockade då fram min tafs och insåg då att jag glömt blodisarna i bilen. Men resten av dagen blev det för min del trögt och då det inte verkade vara någon nors inne så blev det bara fisk emellanåt i varierande storlek. SÅ jag gick tillbaks till startsidan då jag visste att jag inte skulle kunna fiska ikapp Möller så kunde jag lätt lämna honom ifred. Väl där så var det samma sak där med att det fanns fisk men de behagade inte nappa i någon större utsträckning så jag fick nöja mig med mina 2,2 kilo fisk och fick förbereda mig mentalt inför söndagens DM istället. Mitt andra alternativ för dagen hade ju att leka följa John med Dennis Einarsson som verkar hitta fin fisk överallt och har tidigare vunnit på Skattkärr men det var Britt Lindgren som gjorde det istället och tog dagens högsta vikt på 9,6 kilo medans Dennis fick nöja sig med 9,3 kilo och vinna seniorklassen. Möller följde efter på 7,8 kilo. Sedan var det bara att ställa in sig på Skaraborgs DM 2 på söndagen som skulle gå på Månsarudssjön igen. Är nog första gången i världshistorien som vi har haft 2 DM samma år på en och samma sjö men alternativen är ju inte många så det fick bli så. Och då det gick bra för Lidköping senast där och min egne lille Mas fick gå segrande av isen så var det bara att inse att det var flera som skulle ställa upp på att dela på fisken och så tänkte jag med. Men en plan fick införskaffas så att man kan fiska där utan att sitta i knäet på någon. Så det fick ju bli att sova på saken. Jag har ju lärt honom allt jag kan och nu är det ju bara att jag skall komma ihåg vad jag lärt ut! Söndagen kom och det var ännu en strålande morgon även i Töreboda med 6 glada minusgrader, vindstilla och molnfritt. Inga mygg idag heller. Ytterligare några deltagare hade kommit idag och vi var 46 startande och även Robert Johansson med juniorer förärade oss ett välkommet besök och idag var det hela 7 startande juniorer. Underbart! Men jag kom ut på isen strax efter alla andra och såg att det var ett tåg längs med högersidan längs med råken och ett fåtal gick emot vänstersidan. Så jag tänkte att till andra sidan hinner jag lugnt så jag tar en lov på vänstersidan för att se hur det ser ut.
Månsarudsjön i arla morgonstund. Kollade lite vart folk traskade och det droppade av folk lite överallt och alla valde ut sina hotspots. Själv hittade jag en udde som påminnde lite om en udde där jag haft kul fiske i Jämtland så det fick bli startplatsen. Jag hade nu 300 meter kvar till där jag egentligen ville vara men det blir säkerligen för mycket folk där så jag börjar helt allena med min lilla Vänerpirk . Och redan i första hålet och 1 lockryck krokade jag första fisken och den följdes raskt av 3 till och de 2 nästa hålen gav var sin och jag borrade återigen in grundare för att se om det var några huggvilliga där men det var inte ett enda pet där och jag gick ut igen men fick bara 2 till så jag fiskade mig bortåt där jag tänkt att starta och det känndes lite knepigt att se den ena efter den andra lämna området då jag mötte dem på väg dit och de hade inga resultat heller. Så jag borrade med längre luckor utåt och inåt och kännde ingenting förrän jag kom in mellan några stenar som kom upp i dagen och det nöp 2 stycken direkt. Rundade stenarna på insidan och på väg ut i sundet fick jag ett par fiskar så jag plockade ned en minipirk med en Pelle Ernst-krok och fick fisk med en gång. Och det nappade som sjutton men gick inte att kroka. Fasen de hugger ju på pirken istället. Plockade då upp en 25:a med 3-krok och fläskade upp 43 fisk. Borrade runt och kom på en bra teknik för att få igång dem med minipirken och fick fisk med varierande fart i de flesta hål och det började samlas lite folk i området. Det var ju inte djupare än att man drog dem rätt i näven men är man en väderkvarn så är man. Fiskade runt i området tills solen gick i skugga bakom träden så jag gick ut och testade Börjessons gammelhål från starten då han hade bytt till djupare vatten och genast blev jag av med pirken. Slet upp första bästa spö så det blev en Kvack med spöket i storlek 12 som känndes för stor för dagen men direkt nöp det i en hel radda med abborrar så jag fick väl upp 15 fisk av lite bättre storlek i hålet. Men runt om detta hade Börjesson gjort ett bra jobb och även doserat i rotenon i hålen så det blev inget mer napp där. Så det fisk bli en utryckning till honom där han satt och mosade upp den ena fisken efter den andra och det blev några fiskar till. Vid slutsignalen summerade jag 157 fiskar och hade det bara blivit 1 till så hade jag dubblerat förra gångens resultat som jag hade som mål. Nu fick man hoppas på att det var rätt storlek på dem om målet skulle uppnås. Och förvånande vägde jag in 4,7 kilo som räckte till en hedrande 3:e plats. Mest nöjd var jag att jag hittat egen fisk utan att borra på någon för jag hann ju aldrig alla 300 meter fram till Daniel och Albin som dominerat sitt område trots många kombattanter runt sig men plockade hem första och andraplatsen med Blom som etta med 5,5 kilo och min egne lille Mas blev tvåa på 4,9 kilo Men dagens segerherre fick jag se med egna ögon då han hade ett par riktigt smöriga hål med bättre fisk och Leif slog nytt sjörekord med 7,8 kilo
Dagens grymmaste pimplare Leif Börjesson Skara SFK Klart är nu redan att Distriktsmästaren i seniorklassen kommer från Lidköping. Och då Ahlgren befinner sig i Bulgarien på myska-VM nästa helg så är det just nu är Albin som leder med 1-2 och det är endast Daniel Blom som kan gå förbi honom. Ahlgren för den delen borde vara klar för SM i Värmland med 1-4 då han knep 4:e platsen idag och 5 poäng borde räcka till. Albin är ju definitivt klar och även Challe som vann idag. Även Lidköpings A-lag med Challe, Ahlgren och Blom har redan vunnit lagserien med 2 st ettor medans B-laget blev 3:a iadag då Skara knep andraplatsen med ett par hekto mycket tack vare Leif Börjesson som fiskade för 2 idag
Lidköpings A-lag blev idag distriktsmästare. Charles Fasth, Daniel Ahlgren och Daniel Blom Nu får vi hålla tummarna för Ldköping, nej jag menar Sverige nästa helg då 3 av 5 ordinarie i laget kommer från Lisch. Challe, Ahlgren och junior Branell åker i morgon måndag för att träna inför helgens drabbning. Och vad som händer nästa helg får vi se. Har ingen fokus på vad som gäller. Ej heller hur det är tänkt med kung Bore om han ger oss vintergrader eller ej. Så ni får ta hand om varandra så ses vi snart igen.

Västsvenska på Lönnern och DM 1 Skaraborg

Nu har ännu en vinterhelg spenderats på isar. Det blev en hel del rokader då isletarna tog fram sina skills och hittade isar. Otroligt bra jobbat av er alla! Själv trodde jag inte att det skulle bli något av någon av dem och var bergssäker på att få åka till Borgvikssjön på lördagen i Värmland och Nora-rycket på Norasjön på söndagen. Men här blev det rokader med då Borgvikssjön blev flyttad och Nora-sjön blev avruskad som också är ett tecken på sundhet av arrangörerna. Bra jobbat där med! Men Västsvenska isletarna hittade en is på sjön Lönnern som kan bjuda på skapligt fiske efter fisk i skaplig storlek och Tibro hittade is på en av Skaraborgs i särklass suraste sjö! Men allt är ju inte som det brukar och tur är väl det då man inte kan räkna med att alltid hitta fisken på samma sätt eller med samma teknik på samma plats år ut och år in. Det är ju det som är tjusningen i fiske. Synd bara att det tas med alldeles för lite juniorer men i helgen var det i alla fall 2 nya på isarna. Är ju inget kul att ta med juniorer på o-säkra isar och om det även är surt fiske så kanske det inte är bästa premiärdagen för en ny fiskare. Men de har mer humor än ni tror och det är många gånger det räcker med en kommentar som att det var bra jobbat att bara orka med och få en korv med bröd efteråt. Det är vi själva som har för höga krav. Men lördagen for vi iväg för att deltaga på Lönnern och hade lite förväntningar på den då det brukar vara skaplig storlek på fisken och gällde bara att gå rätt och kämpa, kämpa, kämpa. Denna dagen hade vi finbesök av Emma Blom som förstagångsfiskare på tävlingsis och vi slog följe bort mellan öarna där jag hade hittat lite fisk ihop med Bror Olsson och Ahlgren för ett par år sedan och började där. Daniel och Emma började på utsidan av ön och Ronja mittemellan. Stendött är väl ett bra namn på fisket då vi var flera fiskare som inte kännde och det blev att fiska sig runt ön och fiskade närmare land, grundare, djupare och emot land på andra sidan. Fortsatte till en liten bäck som rann ner och ett fallet träd besöktes men det var samma resultat där. Såg Thommy Lång som satt på en djup-kant och fick tydligen lite fisk då han stannade på kanten. Och det visade sig att han fått i stort sett hela sin fångst första kvarten. Men själv kännde jag ingenting o inte heller de jag mötte hade kännt något. Så jag fiskade mig runt ön helt och sammanstrålade med de andra och Daniel hade då fått en i första hålet av skaplig storlek och Emma hade tyvärr tappat 2. Och medans jag fiskade där så fick även Ronja 2 stycken så jag började dra mig över mot andra sidan där pimplioterna satt längs med hela kanten. Stötte då på Emil Löfgren som fått dispens att pimpla . och han hade då fått 55 myror medans jag inte haft ett enda napp på 1,5 timme. Men redan i första hålet insåg jag att jag återigen hade startat på fel ställe då jag fick 13 stycken i första hålet. Men vilken storlek! Fiskarna var av den kalibern var att om man skulle agna med dem så skulle man agna med dem hela! Men det var bara att bita i det sura äpplet och försöka fånga dessa myror men det har alltid varit min akilleshäl och stört omöjligt att fiska efter dem som håller samma storlek som pirken. Och jag som körde med 25 mm pirk! Men det gick ju som det gick och man fick agera statist emot dem som som klarar av detta fiske och plockade ihop 19 fiskar med den hugande vikten av 460 gram och en snittvikt på under 6 gram. Och då hade jag ändå någon bonus på 25-30 gram. Men det kom upp lite fina fiskar i området med och Ronja drog en av de största och höll på att klå mig bara med den fisken men jag klarade mig med andan i halsen och fick i alla fall bli bäst i familjen vilket inte är alltför ofta. Men det är ändå kul att få stryk av sina egna barn. Bäst för dagen var Leif Börjesson som fick ihop 2,3 kilo och hade fått lite bättre fiskar i början lite längre bort men räknade med att det var alltför dåligt då sjön brukar prestera mer. Undrar då bara vad som skall hända på sursjön under söndagen! Bernt och Björn var med och tampades om höga poäng igen och hade 1,5 kilo vardera Ronja hade 17 fiskar och Emma hade 13 fiskar och kämpade väl under hela tävlingen. För egen del räckte det nog inte till några poäng idag heller så nu får man öka lite så man inte åker ur A-klassen. Söndagens DM på Månseruds-sjön vid Törebodas golfbana där jag varit 1 gång tidigare och fick i alla fall en bra placering då med en andraplats med 400 gram. Men själva fisket känndes det som att det inte fanns någon anledning till att haussa. Och även denna dag var det en ny fiskare på isen i form av Raul Schulheiss. Och det var ovanligt lite folk som samlades och endast 36 deltagare kom till start. Men deltagarantalet i lagtävlingen var ovanligt högt och hela 6 seniorlag äntrade isen. Men lagom innan tävlingen skulle starta så började det snöa och förhoppningarna sänktes ännu mer men under har ju hänt förut! Så vi drog ut dit där vi fick fisk senast och en ny krok bands på en liten 25 mm pirk då jag räknade med att det skulle vara riktigt ökenfiske efter loppornas yngel. Men döm om min förvåning då jag kännde fisk direkt och till och med fick 3 stycken som alla var större än lördagens största.2 hål till med fisk i innan första bomhålet.
Dagens startplats på Månserudssjön i snökaoset. Testade av igen in mot Ove:s ö och kollade hur djupkanten såg ut men inte en fisk förrän jag kom tillbaks där jag började. Testade runt åt alla håll men det blev ingen ordning på fisket trots att de nappade fint om de väl nappade. Testade med olika beten på såväl 3-krok som minitafsen men nappade de så nappade de o-avsett. Fiskade mig mot fastland och invid vassen var det lite bättre fart på fisken men man blev inte klok på som gällde och det nappade varierande. Efter halva tävlingen hade jag skrapat ihop 49 fiskar och insåg att en ändring skulle behövas så jag och Blom lyfte på häcken och stack rakt över sjön och fick se andra sidan av sjön med. Väl där så satt Albin och plockade lite fisk på ena sidan av viken och Henri Karpinen satt på dan andra. Såg en liten vik som lockade en del men jag ville fiska lite inåt först och fiskade mig inåt i viken. Och det blev fisk lite här och var men inte förrän jag bytte till större pirk blev det bett i fisken. Tänkte då gå in i den delikata viken men där satt nu Blom och hivade som aldrig förr. Kollade på klockan och det var ingen mening att gå och störa honom för tiden rann ut. Och det blev exakt samma antal fiskar idag 79 stycken men vikten 2,2 kilo vilket bara räckte till en 12:e plats Bättre gick det för Albin som fick ihop 5,5 kilo och krossade alla idag som även verkar vara nytt sjörekord. Ahlgren som 2:a med 4754 följd av Thörneling 3862 och Blom knep 4:e platsen. Även i lag gick det bra med A-laget som 1:a och B-laget 2:a Helt otroligt men sant. Nu får vi se vad nästa helg har att erbjuda då vi ska få minusgrader i veckan. Men jag vill passa på att gratulera Per "chefen" Nilsson som dagens segerherre på Nora-rycket. Ta nu hand om varandra så ses vi

Västsvenska pimpelserien och Rämmen i Värmland 5-6/1 2018

Januari månad och det är silly season för oss pimpelfiskare. Silly på det sättet att man aldrig kan veta hur säsongen blir. Som alla har märkt så har det varit en dyster trend med vinterläget och tävling efter tävling får ställas in. Och isläget kryper sakta norrut år efter år. Och som vädret har varit det sista så hade jag ställt in mig på att fiska Siksjön i Hällefors på lördagen och övernatta i Dalarna för att fiska andra dagen på Vikasjön. Men på fredagen kom beskedet att Västsvenska pimpelserien skulle bli av på lördagen och vi skulle åka söderut till Bottnaryd ca 1,5 timme med bil i stället för 2,5 timme norrut för att deltaga på härliga Siksjön där mina framgångar har bara ökat och var dags att ta ned på jorden igen. Men nu blev det Svansjön i stället som jag varit på vid ett par tillfällen tidigare med ganska magert resultat. Att det fanns lite fisk och även finare fiskar visste jag men att jag själv skulle få inrikta mig på microber var jag övertygad om och det skulle vara någon som skulle få några klunsar vid bron och någon på grundet. Men själv blev jag mycket sen ut på isen så jag och Ronja stannade i startviken där jag tidigare fått en del fisk. Starten gick och vi började ihop och skulle sedan fiska var sin sida av viken utåt och Ronja skulle få fiska sig över området som senast genererade mest fisk känndes bara bra. Ingen var direkt i närheten och vi kunde lugnt fiska av viken. Och vi kunde ganska snabbt konstatera att det här skulle inte bli någon höjdare. Inte ett pet och vi gick vidare utåt. Sjön är formad som en taskigt tillverkad hästsko och vi befann oss i den tunna skänkeln på väg mot roten. Fiskade mig intill ett gäng som suttit i klunga men skingrats och fick höra talas om en som fått hela 3 fiskar själv. Hade då bara träffat på 3 st som fått var sin pinne av den mindre modellen. Själv hade jag nog gjort ca 50 hål innan första pillet kom i den lilla viken. Och det var inga problem att borra då det var mellan 4 och 10 varv beroende på vart man var. Isen var stenhård och fin så det var inga problem och helt fascinerande att isen kunde vara så bra då isarna inte särskilt långt bort var till 80% öppna. Men visst finns det alltid något guldkorn.
Ronja gottar sig i solen på Svansjön Fick till slut 13 fiskar i viken innan vi fiskade oss bortåt och mötte då Wallin som fått 2 finare fiskar direkt på nedsläpp vid en råk med tillhörande vitis men sedan gick det tomt igen. Så vi fiskade oss däråt och fick då höra rykten om den ena lunsen efter den andra som kommit upp tidigare men för våran del blev det inga. Fiskade då in närmare land och hittade då till slut ett litet område så under de sista 20 minuterna fick jag 20 fisk till och kunde väga in 440 gram som naturligtvis ite räckte till några poäng i serien utan en 17:e plats i A-serien Ronja fick 11 fiskar Men det var inget att göra emot Wulff som knäckte koden och plockade fina fiskar och vann på över 3 kilo. Och det var till och med så gott om stor fisk att till och med Samuel kunde få några och toppade med en på 960 gram. Men annars så var det ganska mediokra vikter men någon gång skall väl även jag lyckas på denna sjön. Men man får ställa om önskemålen efter vad som finns i sjön och inte alltid tro att det ska bli race de lux. Söndagen och Rämmen i Värmland: Då det blev rokad i tävlingarna och ingen övernattning i Dalarna så blev det till att sova hemma och åka till Värmland i stället. Det skulle ju faktiskt vara en tävling på kyrksjön i Bottnaryd men då det verkade att det skulle bli ganska mycket folk på denna lilla sjö så valde vi i stället att åka till Värmland på sjön Rämmen där vi har varit vid ett flertal tillfällen med blandat resultat. Ingen gång den andra lik. Ena gången är det myror och nästa gång är det klunsar. Ibland grunt och ibland djupt. Men planen var i första hand att lämna Jenssen ifred för en gångs skull. Sedan var det att utforska sjön lite och jag hade 2 ställen jag ville gå till ett åt höger och 1 åt vänster. Starten gick och vi var återigen ganska sena ut men tur var väl det för man såg 2 lämmeltåg som gick skottrakt åt de 2 ställen jag ville gå till. Så man funderade då en liten stund på vart man skulle gå och hade fått lite tips om att börja direkt utanför kyrkan. Men det kan väl inte vara möjligt att det finns plats för oss där men döm om min förvåning så var det bara Kalle Thomasson som satt helt allena där och 2 damer runt hörnet så valet var inte i närheten av svårt då det var gott om plats för oss utan att vi skulle springa varandra på nerverna.
Startplatsen på Rämmen var ju inte farligt långt bort. Starten gick och jag släppte ned Kvacken då tron om att det var ca 2-3 meters djup. Men lina repades ut och det var 5 meter men direkt när jag började rycka lite så var det rock´n Roul och bara rasslade så där underbart i spöet. Thomasson bara blängde på mig och Ronja som plockade fisk mellan 20 och 200 gram. Men säg det som varar för evigt. 13 fiskar och ca 1 kilo i första hålet var en bra start. Men nån fisk härochvar i varierande storlek och jag fiskade mig utåt. Blev då förvånad att det blev bara grundare och till slut kom jag upp på ett kullerstensgrund som verkade väldigt intressant. Fortsatte sedan med en platta ca 1 meter djupt men inte en enda fisk som ville nappa. Men det kändes riktigt intressant med detta grund men jag fiskade mig västerut med samma resultat som på den norra sidan. Testade runt med tafs och minipirk och jag märkte ingen skillnad på vad jag än släppte i. Så det blev lite gammelhålsfiske tills jag ko tillbaks till kanten av grundet. Bestämde mig då att jag skulle testa av djupet med balans så jag gick till området jag började för dagen och släppte ned balansen. Lodade djupet och 1 lockryck så stramade det till och första borren tog direkt. Sedan tomt. Nästa hål lodades djupet och 1 lockryck så nöp nummer 2. Fortsatte och fick fisk direkt om det kom någon och fortsatte upp på grundet och fick nu fisk även där. Men jag missade en hel del fisk så jag tog fram fjollspöt och gick över hålen utan ett pet. Testade då att börja med balansen tills det stötte till och bytte då raskt till fjollspöt och kunde lyfta upp ett par microber som hade retat upp sig på balansen och nöp 3-kroken direkt. Till slut gick det att plocka dem direkt med fjollspöt. Men det blir ju inget resultat av att plocka dessa puttefnasker så gick en runda till med balansen men nu lite mer åt Thomassons startplats och skulle visa Ronja hur balansen fungerar så hon inte bara tror att det är något som gamla gubbar pratar om fungerar. Hålet efter jag var hos Ronja blev det knas direkt jag släppte ned men det var en gädda som nöp vid nedsläpp. Men den krokades av och jag bytte hål. 2 hål senare nyper det direkt igen men denna gången var det rätt sort och en borre på 860 gram fick läggas på isen då jag stod fritt och pimplade. Trodde då att det skulle komma folk från alla hål men det var ingen alls som kom så det var bara att fortsätta. Plockade säkerligen 20 fisk på balansen totalt vilket jag själv är nöjd med Storleken på dem var mellan 10 gram och 860 gram. Ganska kul med att få de små rackarna som var i stort sett i samma storlek som balansen! Men jag kom upp i nytt personbästa på sjön med 4166 gram och en hedrande 3:e plats bland alla Värmlänningarna, smålänningar, Göteborgare och Skaraborgare. Men det var ingen som rådde på Nyårssegraren från Färnsjön Dennis Einarsson som fick bra med klunsar igen och vägde in över 6 kilo.
Arkivbild på Dennis från Färnsjön Så ett steg närmare och ny vetskap om sjön så kan det ju fungera i framtiden med att man inte ränner efter Jenssen då heller. Och det är ju alltid ett avvägande av hur när och var man skall förflytta sig eller ändra teknik eller om man till och med skall gå tillbaks för att fiska gammelhål. Och att jag inte var på Siksjön var nog bara bra för där hade jag nog blivit förnedrad bigtime då det var många som plockade upp en hel del fisk. Men vem vet, nästa gång så kanske? Nu får vi se hur det blir nästa helg. Planerat är Västsvenska på lördagen och DM på söndag men om det blir isar vet vi inte förrän i slutet av veckan. Alternativ finns med dubbeltävling i Värmland med planerat Borgsjön på lördag (SM-vattnet bortre sjön) och Longsjön på söndagen. Men det kan vara lockande att vara med på Longsjön på lördagen och åka till Nora-rycket på söndagen men det går ju inte att bestämma förrän man vet vilka tävlingar som blir av. Så vi får se Sköt nu om er och ta hand om varandra så ses vi nån gång.

Nyårssmällen på Färnsjön Filipstad 31/12-2018

Nytt år och nya rapporter. Nyårsafton 2018 blev det återigen tävling på Färnsjön i Filipstad.
Förra året vart dety inställt och året innan var det tveksam is i vassen så jag och Ronja valde att gå på stan och fika istället. Men nu var isen bättre så vi for upp med förhoppningar om att få lite fröjdefullt fiske som avslutnig på året.
 
Vägen upp blev bara mysigare och mysigare då vi hade nollgradit i Lisch och i Kristinehamn möttes vi av blågrader som sakta sjönk på vägen upp och väl framme i Filipstad hade vi 3-4 blågrader. Ett ymnigt snöfall
gjorde oss sällskap på den redan snöklädda isen där snön hade fruset fast i isen på de flesta ställen och det var mycket lättgånget över hela sjön. En hinna med 2-5 cm snö låg fastfrusen och hade således lagt ett lock över sjön. Och enligt urinvånarna så skulle det ju vara klarväder med blankis för att det skulle bli det bästa fisket och di grove skulle bjuda upp till dans så det var att förbereda sig på surfiske. Men till vilken grad skulle det bli surfiske?
 
Valen om vart men skulle gå var ju många och då man inte kan så mycket om sjön så kunde man ju gå helt förutsättningslöst men lite att man skulle få igång såväl Ronja som mig på att gå ordentligt på utgången så valde vi att gå söderut så långt det gick och börja i den änden. Men de flseta gick i stort sett rätt över sjön medans en hel del gick höger som den onde anden sagt och egentligen var det dit även jag skulle gå men nu blev det andra hållet som gällde.
 
Vi traskade på tills vi var helt ensamma och var då i södra viken med 500 meter till nästa fiskare så visst skulle vi få fiska ensamma och ha chans att ta alla fiskar i viken själva. På västsidan kunde vi se en väl utspridd klunga på närmare 40 man och längs med östra sidan var det 2 man som satt inom räckhåll för oss om vi nu skulle vilja fiska på några. Men förhoppningarna var ju att det skulle vara tjockt med fisk i "våran" vik men det är ju alltid oroväckande när det helt saknas urinvånare där.
 
Starten gick och det tog säkert 5 hål innan jag fick min första stöt och en liten pinne fick syna insidan på konten. Ronja var ju snabbare och fick redan i sitt andra hål. Men vi fiskade av viken väl och fiskade långt ut och inne vid vassen men det blev ingen ordning på det och några från bamseklungan hade flyttat sig emot oss och då måste det väl vara surt där med? SÅ vi började fiska oss tillbaks längs med den östra sidan och då jag missade ett napp så släppte jag ned singelmyska och drog 2 snabba och tänkte att var det så ätt att bara köra med myska? Men som vanligt så blev det en hög med bomhål då jag envisades med att köra med myskan.
 
Bytte över till 26-mm pirk och fick då lite fisk men vi hade ju missat börjans rusch som var första timmen och schweizerosten kunde bara testas av av oss. Och Ronja rapporterade en bommad fin fisk så jag plockade fram balansen som hade laddats inför denna sjön då det finns en hel del grann fisk i sjön bara de är på hugget. Och jag fick direkt en liten borre krokad i hakan och i nästa hål nöp det i en 150-grammare och man tänkte återige att det är så lätt att hitta vad man skall göra. Men återigen så gick det i stå. Så det var bara att fortsätta längs med kanten varierande långt ut från vassen och det var fascinerande vilket dansgolv det kan vara i en sjö för det var inte mycket variation i djupet oavsett vart man borrade.
 
Och det var bara att inse att vi inte alls hade varit på rätt ställe eller använt rätt teknik för längs med hela vägen hade jag inte ett enda napp under sista timmen. Jag så emellanåt lite fisk komma upp men det var ingen som fick några fläskehål utan det var sporadiskt nappe. Så jag fick nöja mig med 21 fiskar och 6 hekto vilket var dagens näst lägsta vikt förutom Benny Svensson som trots mygglarver hade hälften. Och alla påsar hade mer eller mindre med klunsar i sig och 3-5 kilo var normala påsar för dagen. Men en som inte var normal var Dennis Einarsson från Wasa som hade både en påse och sin 3-kantiga skrylla fylld till bredden med fina abborrar och vägde in 13 kilo och blev ensam herre på täppan i årets sista pimpeltävling. Ingemar Lindgren vann veteranerna på 7 kilo och nästa vikt var 5 kilo i seniorklassen.
Dagens grymmevinnare Dennis Einarsson från Wasa
 
Ronja plockade ihop 143 gram men fick se det som ett träningspass inför Nordiska under våren och det är läropengar i allt.Men det är bra om vi lär oss att lämna ett mindre produktivt område snabbare och längre sträckor. Men problemet är ju att man inte hittar avvikelserna i vattnet och hittar guldkornen. Men här var det så slätt att man nog skulle flyttat minst 500 meter åt gången om man väl skulle byta. Och hela den sidan vi fiskade på var ju helt fel idag och man fiskade ju lika bra som Peo som även han tog nästjumboplats på Borgsjön
Men nu är det bara att avvakta och hoppas att Kung Bore kommer tillbaks från semestern så att vi kan få lite tävlingar på hemmaplan för som det ser ut just nu så är det mycket resor norröver det närmsta. Men jag önskar er alla ett gott nytt fiskeår och hoppas att ni kör försiktigt så ses vi snart på någon is.

RSS 2.0