Mete-SM i Tranås 2014

Då var det dags att summera resan till mete-SM för året.
Resan började hemma i Lidköping med att jag, Albin och Challe for österut för att drabba samman med Sveriges mete-ess. Kom fram tidigt men inte först av alla då det är många som är redigt morgonpigga så att det nästan är dags för dem att äta middag innan start. Bilar och bussar om vartannat längs med hela området och ett startområde med kravallstaket mötte oss. Att kravallstaketet mest var för att styra folket insåg man för det handlar ju inte om några fotbollshuliganer som deltager. Anmälan på plats och lite vanligt mingel med fiskare från hela landet och kanske ett och annat munhugg med för den delen. Men det hör till.
 
Lottningen avklarades med visst rabalder då det var för lite folk som hade hand om lottningen och samma person stod med 2 lottningsbyttor var som gjort för fadäser och så var fallet. Stickor drogs ur fel bytta och kalabaliken ett faktum. Senareläggning av starten med 20 minuter så löste sig detta med. 
 
Utgång till platserna och herrseniorerna och herrveteranerna skulle fiska längre bort än var Int-SM avgjordes och skulle gå upp till dammen ovanför vandringstrappan. Nytt område igen och oavsett hur många infödingar jag frågade så var det ingen som hade någon information om hur fisket skulle vara där för själva hade de inte fiskat där!
 
Med Thörneling som ledsagare marscherade vi i rask takt upp till tävlingsområdet och det var någon form av mörker som spred sig på näthinnan. Platserna var säkert 5 meter men flera av dem såg helt ofiskbara ut och det visade det sig senare att de var då det fanns deltagare som inte ens kunde få ut ett 3 meters spö utan fick vänta en kvart för att leta nya platser. Antingen var det träd, buskar och grenar i vägen eller så var det helt igenväxt i vattnet med vass näckrosor och nate. Antingen fast sittande eller sviter ifrån vassröjning. För visst hade det röjts en hel del men inte tillräckligt. Kommunen hade skött trädröjningen utan vetskap om fiskekrav eller delaktighet från fiskarna. Och vassröjningsaggregatet hade rasat 3 gånger och sista gången så dog det helt. Och jag kan förstå att det fick jobba hårt då det trots allt var enorma mängder kvar att röja.
 
Väl framme till min plats 418 som var nästan allra längst bort på sträckan fick jag efter förhållandena en kanonplats. Kunde använda upp till 7 meterspö men hade lite problem med rullspöna. Även i böjen uppströms mig var det ett par skapliga platser men problemet var om vi skulle bottenmeta så var vi minst 15 man som skulle kasta till samma plats! I övrigt så var det näckrosor framför fötterna och en hel del grenar i vattnet som ställde till problem och jag själv plockade nog upp 15 smågrenar under tävlingen.
 
Starten gick och jag provade direkt utanför näckrosorna och fick ganska snart 5 mörtar av den mindre kalibern men det var i alla fall fisk. Ut med 7:an och fick en lite bättre mört. Men sedan var det segt. Emil som satt 15 platser upp fick en hel del fisk och det såg ut som om det var lite storlek på dem men bredvid satt Litzell och inte hade fullt lika gott fiske även om han fick en och annan.
Gick ut med nottenmete och lysmask för att prova naten på andra sidan men kände inte något där och fiskade in masken. Halvvägs in kände jag stenmotten och stannade upp. 2 sekunder senare rycker det till och enn abborre fick åka med upp i skryllan. Jasså var det så lätt tänkte jag och lade ut igen. 10 utlägg senare utan ett pill insåg jag att det bara var en tillfällighet. Testade att fiska med grejerna inne vid fötterna då det gick en "smackare" där men jag såg aldrig vad det var om det var en sutare eller sarv. Fick ändå 2 småabborrar där det smackade som värst. Fick slokörad gå tillbaks med mitt knappa halvkilo till invägningen och inse att det inte var speciellt mycket bättre här nu jämnfört med i våras.
 
Väl framme fick jag positiva besked att de andra i bilen fiskat bra. Men hur långt skulle det räcka? Man vet ju inte så mycket om hur det gått för de andra då man endast kan se 2-3 platser bort i vegetationen. Men det visade sig att det räckte långt. Challe tog brons i veteranklassen och Albin vann arrangörsklassen.
Charles Fasth med ytterligare en SM-medalj.
Albin som stolt segrare i Arrangörsklassen.
 
 
På kvällen var det laddning inför morgondagen och Patris som nu hade kommit ned stod för kockandet och det blir ju aldrig dåligt. Grillat med hemmagjord potatissallad satt som smäcken i kistan under kvällen.
Suverän mat som vanligt av Patric Eriksson
 
På söndagen var allting 1 timme tidigare och vi packade ihop i stugan och for dit. Trodde att vi var i god tid men så var inte fallet. Hittade en parkering och Challe gick till lottningen. Ganska snart fick vi gå till platserna och herrlagen skulle fiska på B-C sektionens platser sedan våren. Platsen såg fin ut och spöna sattes samman. Vid inlodning såg jag att jag hade ca 2,5 meter djupare än gårdagen och hade ordentliga förhoppningar på fisket.
Starten gick och jag provade direkt inne i näckrosorna. Flera små draganden men de ville inte ta ordentligt. Ut med 5:an och testa utanför men endast några små indikationer som lika gärna kunde vara gräs. 7:an blötlades och jag fick en liten brax men inget mer. Ut med bottenmetet utan framgång. Men det verkade som om det gick i vågor med fisk. Det kunde vara helt dött långa stunder för att sedan nappa i varje drift. Att det nappade innebar ju inte att man fick fisk för det var hemskt vad försiktigt de nappade och det var sällan någon fisk med upp. När det var en timme kvar tog jag ut 9:metaren med Lidantackel för att försöka få en riktig fisk med större mask trimmad med ett majskorn. Efter ett par drift så fick jag äntligen napp. Först lyftes masken, sedan napphaglet och sedan stod flötet och dansade jenka på ytan. Äntligen tänkte jag och krokade. Kände inte tillstymmelse till fisk på kroken och blev ordentligt besviken. Fick totalt 4 fiskar under hela söndagen och var inte nöjd. Även Albin hade det gått trögt för med 3 fiskar idag så vi fick ställa hoppet till Patric och Challe. Challe kom först tillbaks och sa att han fått skapligt och då är det ganska bra. Sedan kom Patric inte fullt så nöjd men ändå med en fin påse. Fick ihop 2774 gram i laget och fick precis som i våras en bronspeng hem till Lidköping.
 
På prisutdelningen såg jag även reservidolen Arvid som troligtvis är mer optimist än jag själv och han var jättenöjd med dagen och kasserade även han hem en bronspeng med sina kamrater i juniorklassen.
Reservidolen Arvid spänner musklerna intill Svartån.
 
Som man kan summera arrangemanget så var en hel del mycket bra men vissa saker satte sordin på tävlingen. Positivast var att marknadsföringen var bra och Tranås var där under Lördagen med informationstält så det var inte bara de vanliga säljstånden. Även att de fått dit Fiska med Anders till platsen som kommer att visas under vintern.
Litzell j:r var en av junisarna som intervjuades av Ankan.
 
Vissa grejer kunde inte åtgärdas av arrangörerna som t.ex att området blev fullt med getingar som lockades av fiskslem, majs och läskburkar. Att det var folk som blev yra av värmeslag är ju en annan då det till och med var en som försvann under ett par timmar efter tävlingen och fick till och med efterlysas då hon varit borta ett par timmar för att tvätta händerna. Som tur var så återfanns hon välbehållen.
Men platserna kunde ha fått bättre ansning då många av dem var ofiskbara. Aggregatet hade ju gått sönder men platserna fanns kvar. Dock hade arrangörerna gått ut på morgonen och gjort ett hästjobb med att rensa med under söndagsmorgonen och det ska de ha en eloge för.
 Sedan att fisket är så svårt i Svartån och det spelar ingen roll om det mäskas eller ej. För jag hade fler fiskar nu än i våras under INT-SM. Då hade jag endast 7 fiskar och nu kom jag upp emot 15 stycken. Hade ju fått mer om jag inte inriktat mig på stor fisk. Men jag får nog inrikta mig på småfisk för att kunna hävda mig i framtiden.
 
Får även rikta ett extra stort grattis till Värmland och SFK Wasa som verkade trivas bättre än fisken ivattnet här och tog i stort sett storslam och bränslekostnaden för Värmlandsbussen måste ha stigit med tanke på hur många medaljer som togs hem.
Det visar sig att om man som Värmland håller många tradtävlingar så blir man allt bättre hela tiden om man inte bara lägger dem på fläskfiskarplatser. Skulle varit kul att få Stefan Simon till Svartån och se hur den markeras på kartan. Kanske "dödens triangel" får en utstickare.
 
Nu får vi inrikta oss på de kommande helgernas mete i kanalen i Töreboda där fisket är uselt men miltals ifrån fisket i Svartån. 2 helger i rad i Töreboda med fjollfiskegrejer är väl inte optimalt inför SM i Strömnäsbruk men det blir ju lättare att vara positiv då på SM för att det då skall bjudas på Leijon-fiske. Hoppas bara att allt stämmer inför detta och man kan ge motståndarna en "Match".
 
Men glöm inte att om 3 månader kan det ligga is.
Må väl alla!
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Lennart Larsson PSK

Kul att läsa din sumering, även jag lyckades få 15 fiskar under 2 dagars fiske. Grattis till medaljerna. Bästa resultatet för vår del blev en 6:e plats för HV-laget, bestående av 2 HV och 2 ÄHV.

Svar: Ja det är inte lätt att fiska i Tranås. Synd för dem som blev helt utan. Men det skall ju avgöras på något sätt och förutom fadäserna så var arrangemanget OK.Skönt att vi slapp åskan som var i Söderhamn förra året.
Tomas Leijon

2014-08-04 @ 14:25:12
Postat av: Patric

Vi lyckades ju med bedriften att kvala in i herrklassen till nästa års lag-SM tack vare 3:e platsen. Bra fiskat Leijons o Challe

Svar: Det var väl mer Challe och Patric som bidrog till medaljen.Bra jobbat
Tomas Leijon

2014-08-07 @ 18:14:26
Postat av: Patric

Såg bild av vårt lag på sportfiskarnas hemsida, ingen dålig reklam vi får trots att vi inte vann =)
http://www.sportfiskarna.se/Aktiviteter/Tävlingssidorna/Nyheter/tabid/492/smid/385/ArticleID/1938/reftab/485/t/SM%20i%20traditionellt%20mete%20avgjort/Default.aspx

Svar: Gott.Och snygga är vi med!
Tomas Leijon

2014-08-08 @ 21:19:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0