tomasleijon

 Då var första halvlek avklarad av semestern i morgon. 

Hur den har varit har väl varit som för de flesta med en hel del regn med korta mellanrum mellan skurarna.

Värmen har ju även den lyst med sin frånvaro men idag fick vi se den stora lampan under en kort stund och den var saknad. Har inte funnits några alternativa platser att åka till senaste veckan då alla haft samma prognos som alla andra. Kallt och regn med inslag av blåst. Djävla EU!

 

Laddar om batterierna och drar mot enda stället i Sverige som skall erbjuda lite sommarliknande väder och far förbi Leek, Samuel och Edvin i rask fart för att passera Gaisarn när vi byter väg och landar nere i Calle och Mårtens land där vi INTE skall spela in någon  ny "meta mera" utan bara njuta av plusgrader som skall komma upp i en samling av 26 stycken SAMTIDIGT! Det har ju sagts att till helgen skall det ju bli 30 grader varmt. 15 på lördagen och 15 på söndagen. Men nu skall det närma sig det på en och samma dag. Otroligt!

 

Till helgen är det första DM-tävlingen i Intmete individuellt som skall gå av stapeln på den gamla sträckan nere vid kolhögarna mitt emot vändjacket. Kan inte minnas att jag metat där sedan jag gjorde comeback på ett lag-SM för några år sedan och fick andradagen en plats som jag själv räknar som bäst och redan vid lodningen fick jag en indikation att det var en sådan dag att alla vändjackets braxar hade styrt kosan mot kanten som vi satt på. Detta genom att vid lodning var det som att dra upp en tross och linan var över centimetern tjock de 2,5 meterna närmast lodsänket. Helt fulla av braxslem.

 

Laddade upp min utrustning med grova linor i förhållande mot de andra och masken i högsta hugg. Denna dagen var riktigt blåsig med vinden i ryggen och det friskade i riktigt ordentligt så att man blev blästrad på ryggen av grus och små kolbitar som virvlade omkring. I med en 12:ans krok med en fin dendrobena på och det hann nog inte landa innan första braxen hade nappat. Upp med den och ny brax igen. Ny mask och ny brax. Då small tafsen. Attans bananer sa jag ungefär och knöt på en ny tafs. Ny mask och ny brax. Denna hade svalt och kroken kunde inte hittas och tafsen small av. Ny tafs, ny mask och ny mask. Halvvägs upp small tafsen igen. Ny tafs ny mask och ny brax. Då gick kroken av. Ny tafs, ny mask och ny brax. Nu hade jag bestämt mig för att ta det mycket vackrare och drillade försiktigare.

 

Vinden hade nu ökat så man tyckte synd om dem som satt ute på piren och vågorna slog över den. Men för min egen del var det mest att man knappt orkade hålla upp spöt i vinden. Under drillningen pressade jag så mycket jag vågade utan att något skulle knäckas. Men mitt under drillningen med en 1,5 kilos braxen som nappat och jag höll den så hårt jag vågade så såg jag att linan pekade rakt ut från spötoppen i riktning mot vändjacket. Jag hade alltså tappat en fisk på 1,5 kilo utan att märka att den klev av. Då är det ordentliga vindar. När man knappt orkar hålla upp spöet i vinden utan att vara skrämd av att knäcka spöt i vinden trots att jag använde glasfiberspö rakt igenom för det var innan jag köpt mig något kolfiberspö.

 

Under tävlingens gång så gick tafs efter tafs och till slut var det tomt på tafs med 12:ans krok. Tänkte då att det går lika bra med 10:an så det fick det bli. Ny tafs, ny mask och lång väntan. Fick efter ett par drift en mört och satt häpen och undrade. Hade all fisk försvunnit? Det är ju ändå vid kolhögarna vi sitter så det skall vara en intet sinande ström av brax därnere. Kan det ha berott på krokstorleken? Bytte till en tafs med krokstorlek 16 och monterade dit en ny mask. Det hann inte ner innan nästa brax nöp. Halvvägs upp klev den av och ramsan kom igen. Ny mask och ny brax och nytt tapp. Hade ju då ett dilemma. Liten krok napp direkt, stor krok inget napp. Kunde ju inte sitta och tillverka tafsar under tävlingens gång så jag fick köra med den lilla kroken trots att jag brände fisken.

 

Fick ihop usla 11,5 kilo som i vanliga fall skall räknas som OK men jag har aldrig någonsin brännt så mycket fisk som jag gjorde den dagen. Grannen som inta hade hälften av mina napp och krokningar men fick upp sina vägde in 50 kilo och vann. Själv blev jag 11:a om jag minns rätt och var arg som ett bi. Mycket missnöjd med min insats. Jag var MYCKET nöjdare med min insats i Norsholm där jag blev sist. Till och med slagen av de fegisar som inte fiskade dag 2 utan giltiga skäl. Men man fick ju mycket lärdom om vattnet då man fick äran av att sitta bredvid segraren Storm andradagen och silvermedaljören första dagen. 2 helt olika fiskestilar och vi får se om man anammat något av dessa giganter när det väl blir lag-SM igen på samma vatten.

 

Hade ju varit enkelt att förbereda sig såväl tekniskt som mentalt om det gått i Lidan igen då man har sin mesta erfarenhet om vattnet och fiskbeteendet där medans i Norsholm vid Brådtom slussar har man bara sin egen satsning som gick helt fel den gången. Så man får tro att jag har lärt mig något om hur man fiskar där. För nu har jag fått vetskap om att det gäller inte att plocka så många poäng som möjligt utan tvärtom. Så jag skall kämpa med den devicen och försöka ta så lite poäng som möjligt.

 

Men vad som gäller på söndag så blir det nog åka av och fisk finns det. Ser inte ut att vara löja inne och stör utan det är nog bottenfisk som gäller. Själv vilar jag mig i form till SM:et och skall nog bara knyta några tafsar till innan allt är färdigt.

 

Nästa söndag är det tradmete-DM i potatislagret vid Tidan i Mariestad och även där får de andra klara sig utan mig. För nu skall vi ha semester och gotta oss. Blir nog inga besök så värst långt norrut då de inte bjuder på någon värmebölja. Och om det har varit så kallt och blött under en så lång tid och därefter ger en värmebölja så blir det säkerligen mygginvasion a´la Forshaga och det vill man ju inte vara med om. Så ni får hålla er till tåls innan ni ser min fula nuna norr om Örebro och risken/chansen finns att det inte blir förrän det finns någon hållbar is. Och det skall väl gå snabbt att göra is i år då kälen knappt har gått ur backen då värmen lyser med sin frånvaro.

 

Sköt om er så ses vi!