tomasleijon

Julen avklarad och annandagen skall det ju vara bandy eller pimpelfiske. Villa rullar ju på stabilt och trots att det var derby mot Vänersborg så var det pimpelnerven som önskade mest. Och då det var sena bud om andra tävlingar var det Norrsjön vid Kopparberg som lockade mest.

 

Norrsjön är ju en sjö med skapligt med fisk i antal och även storleken är skaplig men inga direkta förhoppningar på att få matfisk men möjligheten finns. Sjön har ju gäckat mig sedan första gången och det har ju inte varit någon gång som jag har gått till rätt del av sjön. Ej heller valt rätt metod och strategi för mitt fiske och då haft fel grejer i vid varenda tillfälle. Men till slut kanske man får in rutinen och väljer rätt för dagen. Har ju lite svårt att ta fram tafs just nu då jag verkligen vill lära mig pimpla först innan jag blandar för mycket. Och då går det ju inte att vela fram och tillbaka mellan teknikerna innan nån sitter. För då blir det bara tafs som gäller och man kommer då att missa många race på 3-krok.

 

Men nu har man ju aldrig lyckats ännu på denna sjön och även denna gången så var man i valet och kvalet om vart man skulle gå. Göger, vänster , rakt fram eller stanna. Alla alternativen lockade och starten hade jag räknat bort innan då jag  med att det skulle stanna för många. Men när vi kom ut på isen gick lämmeltågen med de 115 startande åt alla håll. De gick vänster, höger och rakt fram. Kvar i starten var det ---i stort sett inga! Valet blev då lätt för mig och Ronja då man kunde börja på samma ställe som senast där man hade en kul liten stund innan alla andra tog över fisket och denna gången skulle man få vara nästan själv om det. Underbart!

 

Starten gick och inget hände. Kännde då att var det därför inga urinvånare stannade för att det inte fanns fisk? Men i andra hålet kom det upp fisk men de känndes tveksamma i nappen. Fortsatte in mot vassen och fick ytterligare fisk men samma visa. De var lite tveksamma i nappen och det missades en hel del försiktiga petanden. Gick ända in till vassen men där det var grundare kunde jag inte förmå någon fisk att nappa så det måste ju vara fisktomt där. Kollade hur det gick för Ronja som började med tafs och hon hade då fortfarande inte haft napp så det verkade ju inte vara bättre.

 

Drog ut på udden då det helt dog ut i viken och fick fisk igen. Bränte en som känndes som en liten spädgris men krokningen misslyckades. Kikade bort längs med kanten och det satt ett pärlband med fiskare så långt ögat nådde. Fiskade mig in bland de övriga och kikade på hur de gjorde för att få fisk och det var alla möjliga metoder som gällde Pirkar i olika storlekar och färger, tafs, mormuska och alla fungerade till och från. Så tekniken man valde spelade nod mindre roll bara man kunde reta dem till att nappa.

 

Körde lite stilstudie på Per Häll som alltid är intressant att studera men omöjlig för mig att kopiera då han satt och plockade ganska bra på tafs och myska medans jag ebvisades med 3-krok. Men man skall ju fiska själv med så jag satte av vidare bort längs med kanten och hade även passerat Börre Omang som vann Seniorklassen men han var mycket duktig just då i alla fall medans jag gick förbi för om han fick något då så mörkade han väl då jag inte såg att han fick någon fisk alls. Men jag fortsatte bortåt tills jag kom bort till Ahlgrenarna och Pierre och hittade en liten fläck som var oborrad nära land och slog ett hål där och fick mitt bästa hål där med 20 fisk.

 

Men man var ju nära fisken ändå idag och man får väl snart krypa till korset och knöka sig in bland alla andra för att vara med om förstaracen i början av tävlingarna men det är ju alltid roligast att hitta fisken själv. Men för att vinna måste man ta fram de vassa armbågarna och gå i clinch med övriga med rätt inställning och självförtroende så kan man gåra som Ankarberg på Gåxsjön och slå ett hål mitt i folkhavet där fisken splittrats och lyfta upp dryga 7 kilo i ett hål. För så gör en mästare och säger som Gunde att ingenting är omöjligt. Och vid pimpelfiske hjälper inte Mårtens taktik att gnälla till sig fisken utan det är bara jobba, jobba, jobba.

 

Men slutligen kunde jag summera 98 abborrar som  vägde 2,9 kilo och var ändå ett fall framåt. Hade som mål att om jag hade hälften av Per Hälls vikt så skulle jag vara nöjd då han var den som jag sett plockade mest fisk i området jag var. Och jag fick se mig nöjd då det räckte långt i dagens förhållanden då jag var dryga kilot efter bara. Fick ju även revansch på Ronja idag men hon klår mig igen nästa gång säkerligen vart det än blir. Vi får se vilka som har tävlingar lördag till måndag och om man kan åka dit.

 

En del säger att det gör ont när knoppar brister men Knoppen som har blommat ut nu har startat säsongen på bästa sätt och dominerade totalt idag med 8320 och hade dagens högsta vikt och det var 2,5 kilo mer än näst högsta vikt. Men snart är det ju Siksjön igen och då får vi se om skrällarnas sjö levererar till mig igen. För jag blir inte klok på varför jag placerar mig på denna sjön då fisket absolut inte är inom min comfortzone och har allt jag inte klarar av och Örebroarna är ju så himla duktiga på detta .

Och detta skrivs helt utan ironi då ingen är mer förvånad än jag.

 

Men hör gärna av er om det blir några tävlingar till helgen som är öppna. För här hemma är det ingen större risk att det går att genomföra något till nyår då det regnar med 5 plusgrader och inte främjar isarnas uppbyggnad. Trots att det gick att gå ut på vissa av Vallesjöarna på annandagen och Knallelandets Blodhundar hittade bra is. Imponerande Och jag hoppas att de har bättre förutsättningar än vad vi har här.

 

Sköt nu om er och kör försiktigt så ses vi snart på någon is