Venjan OS-pimpel 24/3-19

En kul men jobbig helg. Kände på fredagsnatten att det var lite snorigt men med en sådan helg som väntade så får man komma ihåg vad förre ägarinnan till huset vi bor i sade till oss att lite frisk luft och brännvin har ingen dött av så var det bara att köra på. Nu skulle jag ju inte dricka brännvin nu heller men frisk luft skulle det bli. Först en liten bilresa till Uppsala och studenternas där guldet skulle bringas hem till Villa Lidköping och det gick ju som en dans. Har även förståelse över varför Västerås inte är ett uppskattat lag mer än av de egna supportrarna då man fick se på parkettplats att de trodde allihop att de var Pelle Fosshaug och då menar jag inte till den bandy han kunde spela utan alla tjuvtricks och gnällande på domaren med skrik och hot så det var riktigt skönt att det blev en promenadseger för Villa och första guldet i hamn. Synd bara att det blev ett mål i fel kasse annars hade dagen varit komplett, Men ett guld är alltid ett guld.
Så nära men ändå. Villa vann med 8-4! Görgött. Efter matchen en liten tur till Mockfjärd för att övernatta innan vi begav oss till Venjan för att sälla oss till de andra ute på isen då vi samlades och parkerade på ön. Kännde ännu mer av förkylningen som numer hade gått över till feber och en röst sämre än Rod Stewart efter lördagskvällens hejande till Villa men det är smällar man får ta. Vi var ändå förhoppningsfulla och hade en plan att gå mot inloppet om det nu bara inte var för många som gick däråt men annars var det en längre marsch som väntade.
Laddade till tänderna efter Villas bragd. Utgången gick och det var hut vad många som gick mot inloppet och ingen vek av därifrån så det var bara att börja traska söderut. Och det var blandat före på isen med skoterspår som ömsom höll och ömsom brats så det var lite småjobbigt att traska iväg. Och förkylningen gjorde sig påminnd men det var bara att traska på efter bästa förmåga och det var lagom till start som man var framme vid ett alternativt område där jag fått fisk tidigare så vi började där. Även Albin hade fått känningar av förkylningen så det var ingen av oss som var vid god vigör för att råkämpa vilket behövs emellanåt. Området vi startade på visade sig vara fisktomt men jag ville inte ge upp på det utan fiskade mig västerut och efter ett 20-tal hål fick jag en hektosfisk bredvid en uppstickande sten och strax efter ytterligare en. Fler napp men hade tappat snappern så det var lönlöst att försöka kroka dem och när ny krok fanns på så var fisken borta. Och det var så fisket var i det området att fanns det fisk var det skaplig storlek på dem men de var inte riktigt i stöten. Efter någon timme beslöt vi oss för att gå bort till dem som satt i sundet för de hade suttit där hela tävlingen men vi slog naturligtvis ett par hål på vägen för man vet ju aldrig vart de kan stå. Men det var inte förrän vi sammanstrålade med de andra vid sundet som vi fick fisk och det nappade i stort sett i varenda hål men de var ack så små men någon bättre nöp kroken emellanåt. Efter ett tag bytte vi sida på sundet som var avruskat men det var inte ett dugg bättre och absolut inte större fiskar där. Hade egentligen velat gå ut och testa nästa balja men då orken inte fanns så var det bara att ge upp. Men nästa gång hoppas vi på att orken finns. Fiskade oss tillbaks med lite blandade stopp för att testa vart det fanns fisk och även åter till de hål som gav fisk tidigare men det blev endast en enda fisk på hela vägen mellan öarna.
Venjan är som andra reglerade sjöar med stenar och mindre öar som trycker upp isen då vatten-nivån sänks och det gäller att hitta vart fisken står. Vi gick ut på lite djupare vatten och jag satte på 55:an och en 12:a och redan vid nedsläpp nöp en bättre borre men det var hemskt vad ensam den var. Så det var bara att fortsätta hemåt och då fick jag se regerande mästaren och Thomas Larsson sitta vid en udde så gick jag för att kolla dem och det brukar ju vara ett gott omen att vara i närheten av Thomas oavsett om han får fisk eller inte och så även denna gången. Här var det lite finare fisk som nappade och jag fick 10 fiskar innan slutsignalen ljöd och dubblerade vikten i konten. Men 2,8 kilo skall man ju ha i ett skapligt hål och inte efter 5 timmar men det räckte ju för att klå Albin då det var våran sista dust för säsongen och det är ju alltid något! Vårat lag ihop med Daniel Malmgren fick ihop knappt 5 kilo och det hade ju inte räckt till prisplats om vi slagit ihop våra vikter. Men det var riktigt gott att se att det var Stefan Gren som vann då vi fiskade ihop på SM och ger mig en signal om att det är inte fiskandet som är problemet utan lokaliseringen av fisk. Fram med armbågarna!!! Men nästa gång.... Men nu har man legat nedbäddad hela vecka med en grov manflue och hoppas man kan få ihop det till nästa helg då det är dubbeltävling med 5-timmars fisken i Dalarna. För denna helgen gick åt h-ete. Sköt om er så ses vi

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0